Värderingsmetoder

Simplifierat så är en substansvärdering, lika med värdet på företagets normaliserade tillgångar minus företags normaliserade skulder. Anläggningstillgångar så som maskiner, skrivs ofta av i högre takt än vad de minskar i marknadsvärde. Detta är ett bra exempel på hur en normalisering av en balansräkningen går till.

Vad tycker du om nedan exempel på på en substansvärdering? Kom ihåg att en substansvärdering är företags normaliserade tillgångar minus företagets normaliserade skulder. Kan du enkelt utläsa och förstå vad tillgångarna, skulderna och normaliseringarna är i nedan exempel?

Substansvärdering har i grunden en relativt simpel kalkyl. Det komplicerade komponenten är normaliseringen. Nedan följer ett exempel från Nielsen Valuation Group där det blev stor skillnad mellan bokfört och normaliserat värde. I detta fallet är värdet på en industrifastighet och en maskinpark normaliserat med hjälp av externa värderingsmän.

Likvidationsavräkning är en underkategori till substansvärdering. Simplifierat så kan skillnaden beskrivas som att det hunnit bli allmänt känt att företaget är i nödsituation och behöver sälja av alla tillgångar, t.ex. vid en inledd konkurs. En annan term som vanligen används i sammanhanget är; discount for lack of marketability. . Likvidationsavräkning får användas inom principen av ”fair market value” men inte inom principen av ”fair value”.

Förklarat på simpel svenska, så skillnaden beskrivas som att man skickar iväg alla tillgångar på auktion, så som KVD eller Klaravik istället för att sälja dem på ett traditionellt sätt. Även Kronofogden har sin egen auktionsplats online.

Avkastningsvärdering är en av de vanligaste metoderna inom bolagsvärdering. Det är främst tre saker man bör ta hänsyn till.

1, Normalisering av resultaträkningarna från de senaste åren. Den vanligaste normaliseringen som görs är av lönen. Det är vanligt att företagare arbetar mycket mer än en vanlig anställd och tar ut mindre lön, men det är samtidigt vanligt med motsatsen, dvs att vissa företagare inte arbetar alls, men tar ut lön ändå. Det ska normaliseras för. En värdering av hög kvalitet ska innehålla flera värderingsmetoder, som jämnar ut skillnaderna som annars uppstår. Om tillgångar normaliseras i en substansvärdering så kan avskrivningarna även behöva normaliseras i en avkastningsvärdering, eftersom det hänger ihop.

2, Viktningen mellan olika räkenskapsår. Vilket år skall anses vara representativt i värderingen och varför? Ofta sprids det ut på flera olika år, med olika tyngd.

3, Val av multipel:

* Enmansföretag, brukar ha multipel mellan 1 och 3.

* Företag som är i storleken över enmansföretag, men under storleken där private equity blir aktuellt, brukar använda sig av multipel 3, vilket bör anses som en standard i sammanhanget. Om tillgångar räknas med så är multipeln vanligen i spannet mellan 3-5.

* När man kommer upp i nivån där man är aktuell för private equity, så kan multipeln inte ovanligen vara 4-7, men det kan givetvis variera. Vilken omsättningen och vinst som krävs för att bli aktuell för private equity-bolag skiljer sig såklart, mellan olika branscher och olika private equity-bolag.

Discounted Cash Flow, eller som den heter på svenska: diskonterade kassaflödesmetoden: Det är en underkategori till avkastningsvärderingsmetoden. Simplifierat så fokuserar DCF på en kalkylränta, och beräknar avkastning mot tid. En central aspekt inom DCF är att pengar idag är värt mer än pengar imorgon. Vid analys enligt denna värderingsmetod, blir ofta vinnarna de branscher och företag med mindre uppbundet kapital i förhållande till företagets resultat. Precis som ”huvudkategorin” avkastningsvärderingsmetoden så är denna metoden vanlig bland investerare och riskkapitalister. Branscher som binder upp mycket kapital bedöms inte som attraktiva enligt den diskonterade kassaflödesmetoden. Denna värderingsmetod bör inte användas på mindre företag. Däremot när det gäller värdering av främst start-ups,så är denna värderingsmetod mer lämplig.

Några viktiga saker att tänka på:

A, Vinst och normaliserad vinst är ”samma sak” med skillnaden om vinsten normaliseras av t.ex en kvaflicerad företagsvärderare, så ska man gå betydligt enligt längre än t.ex. GAAP (Generally Accepted Accounting Principles) och därmed vara betydligt mer noggrann än revisorn. Detta gäller både balansräkningen och resultaträkningen.

B, En avkastninsvärdering och en kassaflödesvärdering, är ”samma sak” fast kassaflödesvärderingen är kassaflödesnormaliserad.

C, En kassaflödesvärdering och en diskonterad kassaflödesvärdering, är ”samma sak”, med skillnaden att man applicerar en diskonteringsränta, på den diskonterade kassaflödesmetoden.

Banker brukar alltid vara intresserade av just kassaflöde, eftersom de är intresserade av företagets återbetalningsförmåga. Man brukar också fokusera på kassaflöde i t.ex startups och företag i krissituationer. Du som företagare, bör dock under normala omständigheter snarare snarare fokusera på normaliserad vinst, istället för kassaflöde.

Marknadsvärderingsmetoden är vanlig när företaget endast äger fastigheter, eller när företaget som värderas är i en bransch där det sker många företagsöverlåtelser, och där det på ett tillförlitligt sätt går att titta på vad liknande företag sålts för, och därmed värdera företaget. Marknadsvärderingsmetoden lämpar sig inte för situationer där det inte sker frekventa överlåtelser på lokal nivå inom branschen. Dess användbarhet är begränsad till ett fåtal branscher.

Nielsen Valuation Group anser att man bara kan använda data / information om andra transaktioner om denna datan är tillförlitlig och komplett. I verkligenhet uppstår ofta situationer där man har begränsad information om andra transaktioner, och detta är lite av en vattendelare inom branschen, huruvida denna informationen kan användas eller ej.

Vid värdering enligt avkastningsmetoden så sätter man vinsten i fokus, vilket givetvis är relevant. Här frånser man dock vilka materiella värden som ingår, vilket är att anse som en svaghet. Något med ett materiellt värde är alltid relativt lätt att sälja, medan immateriella tillgångar främst bygger på en förhoppning om framtida vinst.

Ett företag med mycket tillgångar kan få en icke attraktiv vinstmultipel, vilket under omständigheterna skulle misrepresentera värdet. Något med ett materiellt värde är generellt sett lättare att omsätta, medan immateriella värden främst bygger på en förhoppning om framtida avkastning.

Vid värdering enligt substansvärderingsmetoden eller likvidationsvärderingsmetoden så tar man inte hänsyn till verksamheten eller dess vinst. Risken med detta är att värderingen ofta blir lägre än övriga metoder.

Vid värdering enligt marknadsvärderingsmetoden, så riskerar värderingen att inte bli objektiv då den inte tar hänsyn till varken tillgångar eller vinst. Marknadsvärderingsmetoden är möjligen den bästa värderingsmetoden att använda om komplett information om liknande företagstransaktioner finns öppet tillgängligt.

Vi hävdar att en värdering behöver alla perspektiven från de ovan nämnda värderingsmetoderna och att en företagsvärdering utan det, inte är komplett. Alla värderingsmetoder har målet att nå företagets värde vid en överlåtelse. Skillnaden är vilket perspektiv som används för att analysera värdet på företaget. Vi kombinerar de olika värderingsmetoderna för att balansera ut skillnadera och leverera en värdering som är så pålitlig och exakt som möjligt. En kvalificerad företagsvärdering måste väga in flertalet perspektiv, för att kunna utföra en helhetsbedömning av företaget.

Fair market value skall inte förväxlas med marknadsvärderingsmetoden, utan det definierar en situation där både inblandade parter har likvärdig motivation att genomföra affären. Detta kan ses i kontrast till en situation där en av parterna är i en nödsituation där de är mer eller mindre tvingade att genomgöra affären. Fair market value kan också ses i kontrast till en situation där en av parterna endast genomför en ”intressekoll” utan intention eller motivation att genomföra affären. Nedan följer fyra exempel på en övermotiverad säljare, övermotiverad köpare, undermotiverad säljare och undermotiverad köpare.

• Övermotiverad säljare: Lågt pris, ibland i kombination med att säljaren är transparent om sin situation och motiven bakom varför en snabb transaktion är önskvärd.
• Undermotiverad säljare: En säljare som endast testar vattnen eller genomför en intressekoll känns igen på sina höga priser och ofta otillräckliga information.
• Övermotiverad köpare: Köpare är sällan i nödsituationer, med ett undantag. Detta är när köparen redan driver ett företag men som av någon anledning inte kan stanna kvar i sin nuvarande eller tidigare fastighet.
• Undermotiverad köpare: Köpare som är undermotiverade refereras ibland till som ”bottom feeders”. De känns igen på att de lägger en större mängd bud, med låg intention att fullfölja affären. Precis som undermotiverade säljare så testar de vattnen.

Fair value är inte samma som fair market value. Fair value är en definition som är mer juridisk än ”värderings-teknisk”, och som vanligen appliceras i skilsmässor, och vid tvistigt utköp av delägare. Inom fair value, så får man vanligen inte applicera nyckelpersonsrabatt, minoritetsägarrabatt och discount for lack of marketability. Eftersom fair value är en juridisk definition, så kan den skilja sig.

Bokvärde är samma sak som substansvärde, fast utan nornaliseringar. I praktiken är detta samma sak som bolagets egna kapital.

Goodwill är en frekvent använd definition avkastningsvärde.

Enterprise value (EV) är en definition som på svenska kan översättas till företagsvärde. Detta i praktiken samma sak som marknadsvärde. Själva kalkylen för enterprise value är bokvärde (normaliserat eller onormaliserat beroende på källa) plus goodwill.

Marknadsvärde blandas ofta ihop mellan marknadsvärderingsmetoden och fair market value. Den korrekta definitionen på marknadsvärde är som ovan nämnt, fair market value.