Värderingsmetoder & fair market value

Värderingsmetoder och dess underkategorier

Värderingsmetod: Substansvärdering

Simplifierat så är en substansvärdering, lika med värdet på företagets tillgångar. De materiella tillgångarna är ofta något simplare att värdera, medan immateriella tillgångar som varumärke och patent är en något större utmaning att värdera. De sistnämnda hamnar heller inte alltid under just denna värderingsmetod i en företagsvärdering. Anläggningstillgångar som produktionsutrustning skrivs ofta av i högre takt än vad de minskar i marknadsvärde, detta kan göra att en balansräkning kan se missvisande ut, beroende på omständigheterna.

Underkategori: Likvidationsavräkning

Likvidationsavräkning är en underkategori till substansvärdering. Precis som substansvärdering så värderar den företagets tillgångar. Simplifierat så kan skillnaden beskrivas som att det hunnit bli allmänt känt att företaget är i nödsituation och behöver sälja av alla tillgångar, t.ex. vid en inledd konkurs. Potentiella köpare har då ett bättre förhandlingsläge och det är rimligt att förvänta sig att buden kommer att vara lägre. Eftersom en företagsvärderare till stor utsträckning skall tänka som den köparen som är mest trolig att slutföra transaktionen, så skall detta tas hänsyn till när företaget värderas, även om man kan argumentera för att det ska förbises. En annan term som vanligen används i sammanhanget är; discount for lack of marketability. Det finns en hel bransch dedikerad till detta, som kallas foreclosure investing. Likvidationsavräkning får vid användas inom principen av ”fair market value” men inte inom principen av ”fair value”.

Värderingsmetod: Avkastningsvärdering

Avkastningsvärdering är en av de vanligaste metoderna inom bolagsvärdering. Den är även känt som ROI-värdering (Return On Investment). Denna värderingsmetod används vanligen inom riskkapital och av investerare. Simplifierat så baseras den på vilken avkastning investeringen förväntas leverera. Man brukar också dra relevanta paralleller mellan hur pass likvid investeringen i företaget är, samt vilken avkastning som kan förväntas i alternativa investeringar, för att göra en risk/reward-bedömning. Sist men inte minst. När man värderar enligt avkastningsvärderingsmetoden, så är det en del av processen att normalisera balansräkningen och resultaträkningen. Detta är den mest arbetskrävande delen av en företagsvärdering. Det var också vad som fastställs vara representativt som vanligen påverkar värderingen mest.

Underkategori: DCF, Discounted Cash Flow

Discounted Cash Flow, eller som den heter på svenska: diskonterade kassaflödesmetoden: Det är en underkategori till avkastningsvärderingsmetoden. Simplifierat så fokuserar DCF på en kalkylränta, och beräknar avkastning mot tid. En central aspekt inom DCF är att pengar idag är värt mer än pengar imorgon. Vid analys enligt denna värderingsmetod, blir ofta vinnarna de branscher och företag med mindre uppbundet kapital i förhållande till företagets resultat. Precis som ”huvudkategorin” avkastningsvärderingsmetoden så är denna metoden vanlig bland investerare och riskkapitalister. Branscher som binder upp mycket kapital bedöms inte som attraktiva enligt den diskonterade kassaflödesmetoden. Denna värderingsmetod bör inte användas på mindre företag, då det anses vara ”overkill” och vad som är centralt i denna värderingsmetoden flyttar sällan på nålen när det gäller just mindre företag. Däremot när det gäller värdering av större företag och främst start-ups,så är denna värderingsmetod mer lämplig.

Värderingsmetod: Marknadsvärdering

Marknadsvärderingsmetoden är vanlig när företaget äger fastigheter, eller när företag som värderas är i en bransch där det sker många företagsöverlåtelser, och där det på ett tillförlitligt sätt går att titta på vad liknande företag sålts för, och därmed värdera företaget. Marknadsvärderingsmetoden lämpar sig inte för situationer där det inte sker frekventa överlåtelser på lokal nivå inom branschen. Dess användbarhet är begränsad till ett fåtal branscher. Däremot så kan marknadsvärderingsmetoden påverka helhetsbedömningen av företaget, även i de fall där man inte kan använda den som utgångspunkt. Vissa branscher har/får högre multiplar och vissa branscher har/får lägre multiplar. Sedan finns det vissa branscher som sticker ut i termer av företagsvärdering, som får exceptionellt höga multiplar pga sin skalbarhet. Mjukvaru-branschen är ett exempel på en sådan bransch. Det är dock viktigt att påpeka, att en seriös företagsvärdering fortfarande skall applicera en multipel. Marknadsanalyser och marknadstorlek är för spekulativt för att kunna utföra en värdering av ett företag, annars bör man snarare kalla det för spekulation, och inte använda ordet värdering.

Värderingsmetod: Finansiell nyckeltalsanalys

I en finansiell nyckeltalsanalys, så analyseras företagets finansiella hälsa och potential. Detta skall inte förväxlas med kreditvärdigheten, som primärt används för låneansökningar. Om företaget bedöms ha en potential utöver det vanliga, så kommer ”överskottet” att hamna inom denna kategorin. För att en potential ska omvandlas till faktiska siffror i en företagsvärdering, så krävs mer än endast vision. Nya rekordvolymer på inköpsordrar, letters of intent, huvudkonkurrent i konkurs eller kraftigt ökad vinst på senare tid är alla legitima exempel på vad som kan motivera att bedömma potentialen som extraordinär, och därmed även motivera en justering av värdet, enligt denna värderingsmetoden. Våra värderingar använder sig av vinstmultiplar konservativt, för att sedan förhöja det immateriella värdet om extraordinär potential påvisats.

Kombination av värderingmetoderna

Vid värdering enligt avkastningsmetoden så sätter man vinsten i fokus, vilket givetvis är relevant. Här frånser man dock vilka materiella värden som ingår, vilket är att anse som en svaghet. Något med ett materiellt värde är alltid relativt lätt att sälja, medan immateriella tillgångar främst bygger på en förhoppning om framtida vinst. PE-tal (Price/Earnings) är en vanlig terminologi inom noterade bolag. Vinstmultipel är motsvarande terminologi för private bolag. Vinstmultipeln har en tendens att inte reflektera värdet på företaget så väl, eftersom tillgångar inte räknas med. Ett företag med mycket tillgångar kan få en icke attraktiv vinstmultipel, vilket under omständigheterna skulle misrepresentera värdet. Något med att materiellt värde är generellt sett lättare att omsätta, medan immateriella värden främst bygger på en förhoppning om framtida avkastning. Avkastningsvärdering och diskonterad kassaflödesvärdering vanligast när externa investerare ska köpa in sig, eftersom deras primära intresse är vilken avkastning investeringen kan förväntas generera.

Vid värdering enligt substansvärderingsmetoden eller likvidationsvärderingsmetoden så tar man inte hänsyn till verksamheten eller dess vinst. Risken med detta är att värderingen ofta blir lägre än övriga metoder. Denna metod är vanlig bland mindre företag. Den nya ägaren till det mindre företaget, är troligen väldigt intresserad av hur mycket säljbara tillgångar han får i överlåtelsen.

Vid värdering enligt marknadsvärderingsmetoden, så riskerar värderingen att inte bli objektiv då den inte tar hänsyn till varken substans eller vinst. Marknadsvärderingsmetoden är möjligen den bästa värderingsmetoden att använda om komplett information om liknande företagstransaktioner finns öppet tillgängliga. I nästan alla fall, så är det dock inte så. Att läsa en annons som inte ens nämner om den kommersiella fastighet är köpt eller hyrd, och som heller inte nämner resultat/avkastning kvalificeras inte som material man kan ta in i beräkningen. Faktum är att markandsvärderingsmetoden kan endast användas på ett tillförlitligt sätt när all information om de tidigare transaktionerna är öppet tillgängliga.

En finansiell nyckeltalsanalys är visserligen objektiv i att den tar hänsyn till både vinst och tillgångar. Objektivitet är sällan negativt. En finansiell nyckeltalsanalys tar dock inte hänsyn till vilken bransch företaget är verksamt i (vilket markandsvärderingsmetoden gör). Subjektivitet saknas i denna värderingsmetoden.

Vi hävdar att en värdering behöver alla perspektiven från de ovan nämnda värderingsmetoderna och att en företagsvärdering utan det, inte är komplett. Alla värderingsmetoder har målet att nå företagets värde vid en överlåtelse. Skillnaden är vilket perspektiv som används för att analysera värdet på företaget. Vi kombinerar de olika värderingsmetoderna för att balansera ut skillnadera och leverera en värdering som är så pålitlig och exakt som möjligt. En kvalificerad företagsvärdering måste väga in flertalet perspektiv, för att kunna utföra en helhetsbedömning av företaget.

Definition av "fair market value" eller rättvist marknadsvärde

Fair market value skall inte förväxlas med marknadsvärderingsmetoden, utan det definierar en situation där både inblandade parter har likvärdig motivation att genomföra affären. Detta kan ses i kontrast till en situation där en av parterna är i en nödsituation där de är mer eller mindre tvingade att genomgöra affären. Fair market value kan också ses i kontrast till en situation där en av parterna endast genomför en ”intressekoll” utan intention eller motivation att genomföra affären. Om detta är applicerbart till situationen som värderingen användes i, så är parterna fria att förhandla fram fördelar som endast gynnar en av parterna. Det är ofta, men inte alltid den säljande partern som är antingen övermotiverad eller undermotiverad. Nedan följer fyra exempel på en övermotiverad säljare, övermotiverad köpare, undermotiverad säljare och undermotiverad köpare.

  • Övermotiverad säljare: Lågt pris, ibland i kombination med att säljaren är transparent om sin situation och motiven bakom varför en snabb transaktion är önskvärd.
  • Undermotiverad säljare: En säljare som endast testar vattnen eller genomför en intressekoll känns igen på sina höga priser och ofta otillräckliga information.
  • Övermotiverad köpare: Köper är sällan i nödsituationer, med ett undantag. Detta är när köparen redan driver ett företag men som av någon anledning inte kan stanna kvar i sin nuvarande eller tidigare fastighet.
  • Undermotiverad köpare: Köpare som är undermotiverade refereras ibland till som ”bottom feeders”. De känns igen på att de lägger en större mängd bud, med låg intention att fullfölja affären. Precis som undermotiverade säljare så testar de vattnen.

Fair value vs fair market value

Fair value är inte samma som fair market value. Fair value är en definition som är mer juridisk än ”värderings-teknisk”, och som vanligen appliceras i skilsmässor, och vid tvistigt utköp av delägare. Inom fair value, så får man vanligen inte applicera nyckelpersonsrabatt, minoritetsägarrabatt och discount for lack of marketability.

Företagsvärdering är processen av att genomföra en bedömning av det mest troliga värdet på bolaget i transaktionen, när båda parterna är lika motiverade slutföra transkationen. En kvalificerad värdering av ett företag skall vara enligt principen av intrinsic value, och innehålla en opartisk normalisering av årsredovisningen. Slutkalkylen i en bolagsvärdering är en relativt snabb och enkel process, vilket ofta är det enda man får när man beställer onlinevärderingar utan platsbesök. Just denna processen av att normalisera årsredovisningen samt även att väga och vikta samman flera värderingsmetoder är vad som kräver mest tid och kompetens av företagsvärderaren. Normaliseringen av årsredovisningen är ofta vad som påverkar företagsvärderingen mest. Att värdera företaget, ger endast ett mervärde och fyller endast sin funktion om den är opartisk och oberoende.

De värderingsmetoder som är vanligast när man värderar bolag är; marknadsvärderingsmetoden, avkastningsvärderingsmetoden och substansvärderingsmetoden. Alla dessa har sina styrkor och svagheter, samt sina egna underkategorier. Ingen värderingsmetod är dock ensamt tillräckligt komplett, för att kunna värdera ett företag,

Marknadsvärderingsmetoden tar vanligen inte tillräcklig hänsyn till varken lönsamheten eller tillgångar, vilket är det mest centrala vid en värdering av ett företag, därmed så blir resultat sällan enligt intrinsic value.

Avkastningsvärderingsmetoden tar inte hänsyn till företagets tillgångar, vilket medför att företag med stora tillgångar får felaktiga värderingar. Även företag med dålig lönsamhet, kan få felaktiga värderingar.

Substansvärderingsmetoden tar inte hänsyn till lönsamheten, vilket medför att företag utan större tillgångar får felaktiga värderingar. Även bolag som är väldigt lönsamma, kan få felaktiga värderingar.

Funderar du på ett billigare alternativ eller till och med göra värderingen själv?
Inget stoppar dig, men...

Du riskerar att förlora i domstol, om värderingen inte är vattentät.

Du riskerar att aldrig lösa konflikten, vilket kan skada relationen med din motpart.

Du riskerar att bli förd bakom ljuset när du köper in eller ut dig från ditt delägarskap.

Berätta för oss om dina behov av företagsvärdering eller M&A advisory

Vi utför inte värderingar för tech startups eller fundraising. När det gäller fusioner, förvärv och företagsförsäljning så arbetar vi endast som oberoende rådgivare. Vår prisnivå är ca hälften av vad de fyra stora kostar. 

´
´