Avkastningsvärdering

Avkastningsvärdering

Avkastningsvärdering handlar om att uppskatta ett företags värde genom att utgå från resultatet. Den använder historiska data och uppskattar avkastningen något år framåt, eventuellt justerat för en diskonteringsränta.

Vad är avkastningsvärdering?

Avkastningsvärdering är en slags bolagsvärdering som utgår från företagets resultat de senaste åren och sedan blickar den framåt några år.

Vanligtvis används det genomsnittliga resultatet från de senaste 2–3 åren. I vissa fall kan vinstdata från upp till de senaste 5 åren användas.

Stora skillnader mellan olika former av avkastningsvärdering

Vid en avkastningsvärdering går det att antingen använda en traditionell värdering eller diskontera avkastningen med en diskonteringsränta.

Traditionell avkastningsvärdering

Den traditionella avkastningsvärderingen är relativt simpel då den arbetar med en vinstmultipel utan ytterligare ”komplikationer”.

Detta kallas ibland även för multipelvärdering. Däremot bör man göra en extensiv normalisering av resultaträkningarna innan man går vidare till att utföra själva slutkalkylen.

Diskonterad kassaflödesmetod

Den diskonterade kassaflödesmetoden är lite mer komplicerad. Den kräver dock ingen normalisering av resultaträkningen eftersom den bygger på projektioner. Detta kan även definieras som spekulationer. Jämför med diskussionen kring om glaset är halvtomt eller halvfullt.

Enligt denna värderingsmetod applicerar du en ränta som är relaterad till risken, en så kallad diskonteringsränta. Denna ränta är ofta väldigt hög eftersom risken som regel är hög med företag där värderingen grundar sig på projektioner istället för historik.

Denna typ av avkastningsvärdering är vanligast bland startups.

Nielsenforetagsvardering-avkastningsvardering

En riktig avkastningsvärdering ska alltid utföras av en professionell företagsvärderare.

Hur fungerar traditionell avkastningsvärdering – multipelvärdering?

Översimplifierat fungerar traditionell avkastningsvärdering genom att man tar den representativa vinsten och gör en multipelvärdering. Du multiplicerar alltså vinsten med en siffra. Vad som skall användas som representativ vinst är något som fastställs i normaliseringen av resultaträkningen.

Vilken vinstmultipel skall användas?

Det skiljer sig lite men inte speciellt mycket mellan traditionella branscher. De ”sexigare” branscherna som har exponentiell tillväxt har högre vinstmultiplar i en avkastningsvärdering.

Väldigt små företag som exempelvis enmansfirmor får lägre multiplar. Det beror på att  uppsidan är för liten för de flesta investare, även om en investerare ibland ”bara är en konkurrent”. Väldigt stora företag får högre multiplar eftersom uppsidan gör det mer lönsamt att investera i.

När man kommer upp i nivån eller storleken då man kan bli uppköpt av Private Equity-företag blir vinstmultiplarna ännu högre. Här pratar vi om en storleksklass på åtminstone några hundra miljoner kronor i omsättning.

Nästa steg är när man är tillräckligt stor för att kunna börsnoteras. Då blir multiplarna ännu högre men det kräver ofta omsättning i miljardklassen.

En duktig företagsvärderare bör först applicera en lämplig multipel som har relation till både branschen och företagets storlek. Sedan bör man göra justeringar på det representativa resultatet och på multipeln i samband med avkastningsvärderingen.

Det representativa resultatet ska genomgå en klassisk normalisering. Multipeln ska också justeras för olika situationer. Om företaget exempelvis har haft en stadigt ökande tillväxt i flera år får multipeln även en viss multipel på sig själv, vilket alltså leder till en högre effektiv multipel. Om ett företag är instabilt bör multipeln minskas och så vidare.

Finns det databaser med vinstmultiplar?

Utöver intern statistik som de flesta i branschen för finns det ingen samlad gemensam databas över vinstmultiplar i Sverige. I USA finns det sådana databaser, men tyvärr är de väldigt opålitliga och inte speciellt användbara vid avkastningsvärdering.

Orsaken är att ingen opartisk normalisering av resultaträkningen gjorts. Det är ofta en företagsmäklare som angett cash flow utan att definiera om det är gross profit, EBITDA, EBIT, SDE eller net profit.

Även i de fall då de nämner vilken av dessa definitioner de använder har ändå ingen opartisk normalisering skett. Då ska man inte heller blanda in sådan information i i värderingen. Det är då ironiskt nog bättre att hålla sig till vad som är standard i branschen när det gäller vinstmultiplar.

Vilken bransch är du själv i? Du som läser detta, googla på företag som är till salu i USA och hitta deras motsvarighet till Blocket och Bolagstorget och så vidare. Kända sajter är exempelvis Bizbuysell och Craigslist.

Låter vinstmarginalerna rimliga för din bransch? Finns det en tydlighet kring hur cash flow är definierat Finns det information om opartisk normalisering av P&Ls har gjorts? Dessa databaser är tyvärr ofta inte mycket bättre eller mer kompletta än hur annonserna ser ut, utöver att försäljningen då är bekräftad. Att ha rätt multipel för att kunna göra en multipelvärdering är givetvis en absolut grundläggande förutsättning för en rättvisande avkastningsvärdering.

När ska en vinstmultipel vara extra hög?

När främst vinsten, men till viss del även omsättningen är både stabil och ökande, alltså stadigt ökande, då bör du göra en uppjustering av vinstmultipeln.

En bra företagsvärderare gör en justering av den applicerade vinstmultipeln vid en avkastningsvärdering i ett sådant scenario. Grovt översimplifierat skulle man kunna påstå att företagsvärdering i sin helhet handlar mycket om att göra justeringar och utjämningar. Syftet är att det ska hamna så nära verkligheten som möjligt.

Det är bara sämre företagsvärderingar som ”stannar på pappret och i teorin”. I verkligheten så är köpare av företag, ofta betydligt mer intresserade när de ser att vinsten ökar stadigt varje år. Detta gäller allt från de minsta småföretagen, hela vägen upp till de största storföretagen.

När ska en vinstmultipel vara extra låg?

I en del branscher är en låg vinstmultipel befogad vid avkastningsvärdering. Svagt finansierade köpare av barer, nattklubbar, restuaranger med mera hör hit.

Det är inte ovanligt med en del svarta pengar i dessa branscher. Inom ramen för multipelvärdering får denna typ av företag ofta lägst multiplar.

Nielsen Valuation Group brukar tacka nej till att värdera denna typ av företag. Undantaget är om det finns ett tvistemål med i bilden eftersom det är något vi specialiserar oss inom.

I övrigt ska ”det negativa med företaget” främst tas upp i normaliseringen av resultaträkningen. Man får alltid några årsvinster normaliserad vinst oavsett hur dåligt det ser ut. Nyckelordet är normaliserad årsvinst, vilket ibland kan skilja sig mycket från årsvinsten.

Ska man använda vinstmultipel eller omsättningsmultipel?

Att använda omsättningsmultipel i samband med en avkastningsvärdering är nästan alltid fel. Men det finns vissa undantag.

Det bästa exemplet på ett accepterbart undantag är när det skett en bekräftad transaktion av en konkurrent som är mycket lik och där den värderingen gjordes med omsättningsmultipel som grund.

Vissa värderar ibland sina företag felaktigt med omsättningsmultipel. Då blir värdet ofta lite för högt, även om en omsättningsmultipel givetvis är mycket lägre än en vinstmultipel.

Det är främst SaaS, alltså software as a service-bolag som värderas med omsättningsmultipel. Ibland stöter man på ”hybridföretag” där man dels skulle kunna påstå att det är ett SaaS, dels ett traditionellt bolag. I sådana fall kan man tänka sig att använda en kombination av vinstmultipel och omsättningsmultipel.

Det händer att grundare eller ägare av företag i vissa ”sexiga” branscher med exponentiell tillväxt tittar på någon enstaka konkurrent som värderats omsättningsmultipel. Sedan vill de själva ha en avkastningsvärderingmed omsättningsmultipel för att kunna ta in kapital från investerare.

Detta är blir tyvärr oftast fel. I bästa fall kan man göra en hybridvärdering, alltså att kombinera en omsättningsmultipel med en vinstmultipel. Men då ska det finnas bra underlag på de andra transaktionerna.

Det vanliga är att man gör en traditionell företagsvärdering med hög vinstmutipel. Så länge det inte är ett SaaS såklart, eftersom det är främst omsättningen som kan växa exponentiellt i sådana företag. Vinsten har inte samma potential att öka på samma sätt som omsättningen, förutom i just SaaS.

Hur fungerar den diskonterade kassaflödesmetoden?

Den diskonterade kassaflödesmetoden vid avkastningsvärderingar bygger – lite förenklat – på att du räknar på en framtida (och ofta ökande) avkastning och sedan diskonterar detta framtida kassaflöde med en (hög) ränta. På så sätt får du fram ett nutidsvärde på den framtida avkastningen.

Ofta används denna värderingsmetod av investerare när de parkerar sina pengar i en högriskmiljö. Investeringar i startups är ett bra exempel.

I sådana sammanhang är tidsaspekten viktig. Investeraren vill gärna ha tillbaka sina pengar från ”högriskmiljön” snabbare än vad exempelvis en fastighetsinvesterare skulle kräva.

Givetvis kan investeraren även låta pengarna vara kvar i ”högriskmiljön” en längre tid. Men enligt denna värderingsmetod ska då avkastningen vara betydligt bättre eftersom diskonteringen blir hög. Det handlar om att göra en risk/reward-bedömning.

Hur fungerar en normalisering av resultaträkningen?

Om ägarna exempelvis inte tagit ut lön kommer vinsten att se för hög ut vilket ger en skev avkastningsvärdering. Eller tvärtom – om de både tagit ut lön och har allt från hästar till båtar och sportbilar i företaget blir vinsten för låg på pappret.

En annan sak att håla utkik efter är att det är vanligt att låta fruarna vara anställda, men främst på pappret och att de bara jobbar ibland.

Det finns även andra saker att ta hänsyn til. Hit hör exempelvis tillfälliga utgifter, till exempel om taket rasat in, eller höga juridiska kostnader i ett eventuellt tvistemål.

Under coronapandemin har många företag drabbats men det är också många bolag som fått statliga stöd. Både de negativa effekterna av pandemin, alltså tappade kunder med mera, ska normaliseras bort. Samma sak gäller de positva effekterna från det statliga stödet. En normalisering ska aldrig vara ensidig.

Diverse vanliga kostnader ska inte normaliseras för. Istället är det är främst de stora och ovanliga kostnadernasom inte kan förväntas återkomma närmsta tre åren som ska bort.

Varför automatiserad avkastningsvärdering inte fungerar

En automatiserad multipelvärdering kan inte ta hänsyn till allt som en normalisering gör. Normaliseringen måste göras av en människa och kan inte automatiseras. Däremot kan givetvis själva slutkalkylen automatiseras, men den tar ändå bara några minuter att göra manuellt.

En automatisk multipelvärdering gör bara en snabb slutkalkyl. Den använder generell branschinformation och annan irrelevant information som underlag i värderingsdokumentet. De företag som erbjuder denna typ av avkastningsvärdering hävdar givetvis att ett komplett arbete utförts och tar betalt för något som saknar verklig bäring på verkligheten.

En nyckelfråga som alla automatiserade mulitpelvärderingar missar är varför resultatet skiljer sig mellan olika år. Det är den allra viktigaste frågan som en företagsvärderare ställer under intervjun till en företagare. Det är vanligt att vinsten går upp och ned mellan olika år. Detta får en stor hävstångseffekt om det inte normaliseras. Resultatet kan normaliseras både uppåt och nedåt.

Hur en dålig vs en bra avkastningsvärdering ser ut

Det finns flera aktiva företagsvärderare i Sverige men det är långt ifrån alla som levererar en bra avkastningsvärdering.

Dålig avkastningsvärdering

En dålig avkastningsvärdering är i princip bara en slutkalkyl. Den saknar riktiga normaliserade data att utgå från för att göra en riktig kalkyl.

Det är vanligt att företag som inte lägger ner så mycket arbete med sin värdering försöker väga upp för detta genom att fylla dokumentet med generell information. Tyvärr är denna information inte relevant i sammanhanget.

Vid en företagsvärdering av mindre företag är det bara företagsspecifik information som är relevant. Allt annat än det ska anses vara utfyllnad och ett försök att påvisa att man gjort ett komplett jobb när så inte är fallet.

Bra avkastningsvärdering

En bra avkastningsvärdering grundar sig i ett gediget förarbete. För att få ett underlag som håller hög kvalitet måste en normalisering av räkenskaperna göras.

Det är i normaliseringen som arbetet ligger i, inte själva uträkningen. För att genomföra denna del av värderingen krävs rätt metod, kompetens och erfarenhet.

Nielsenforetagsvardering-automatiserad-avkastningsvardering

En automatiserad avkastningsvärdering online går snabbt att få. Tyvärr blir värderingen i det närmaste värdelös.

Användningsområde för avkastningsvärdering

Avkastningsvärderingar eller multipelvärderingar som de också kallas är utan tvekan den allra vanligaste värderingsmetoden. Det gäller både mindre och stora företag.

Denna värderingsmetod är i de flesta fall mycket mer rättvisande än substansvärdering av företag eftersom den tar hänsyn till vinst och tillväxt.

Det finns vissa situationer när avkastningsvärdering inte kan användas, eller bör användas. Det bästa exemplet är när det är ett tillgångsintensivt företag som skall värderas. Speciellt om företaget i fråga inte är lönsamt blir en värdering avkastningsvärdering uppenbart missvisande.

Hur en avkastningsvärdering kan manipuleras

Det lättaste sättet att manipulera en avkastningsvärdering är genom att vara otydlig angående vinsten. Detta är extremt vanligt och görs nästan hela tiden när företaget annonseras ut.

Som tur är så är det ganska lätt att gå igenom och få fram rätt siffra. Detta är ett konkret exempel på hur viktigt det är att anlita en oberoende part för en företagsvärdering.

Följande uttryck bör du känna till. Ju högre upp på ”stegen” säljaren anger siffran, desto mer kritisk bör du vara. Det enda korrekta enligt mig själv är ”the bottom line” – vinsten.

Följande begrepp förekommer i avkastningsvärderingar:

  • Gross profit
  • EBITDA, Earnings Before Interest, Taxes, Depreciation and Amortization
  • EBIT, Earnings Before Interest and Taxes
  • SDE, Sellers Discretionary Earnings (ägarlön)
  • Net profit

Det är alltså sista raden som är relevant. Allt annat bör ses som ett försök att endast visa ena sidan av företaget. I USA finns det ett fåtal företagsvärderare som dock fokuserar på SDE; men jag menar att det är felaktigt.

Varför är vissa begrepp inte relevanta vid avkastningsvärdering?

Nästa fråga man kan ställa sig är – varför finns ens dessa definitioner om de ändå inte är relevanta? Svaret är att de är relevanta och användbara i vissa sammanhang. Låt oss gå igenom dessa, var för sig.

  • Interest, alltså ränta. Det kan vara relevant att ange vinsten före räntor när det är ett moderbolag som finansierat ett startup t.ex.
  • Taxes, alltså skatter, främst bolagsskatt. I USA så använder många LLC som pass through entities.Även jag gör sammsa sak. Då kan man välja om man vill bli beskattad som en corporation eller om man vill ha det på sin personal tax return. I sådana fall kan det finnas en poäng att ange vinst före skatter om vinsten ändå slussas vidare.
  • Depreciation, alltså avskrivning. Här tycker jag inte finns någon större poäng att separera denna kategori. Det skulle väl kunna vara så att vissa tech-startups inte altid får lägga upp lika mycket R&D på balansräkningen som de ibland vill göra för att kunna påvisa att siffrorna är gröna.
  • Amortization, alltså amortering. Här tycker jag inte heller det finns några större anledningar att inte räkna med amorteringarna. Det största undantaget är väl i så fall fastighetsbolag eftersom man kan argumentera för att fastigheter ökar snarare än att minska i värde.

Fördelar och nackdelar med avkastningsvärdering

Den uppenbara fördelen med en multipelvärdering eller avkastnignsvärdering är att du fokuserar på vilken avkastning investeringen ger. Det finns oändligt med viktiga metrics att följa för att bedöma värdet i ett företag. Det är sällan någon av dessa är viktigare än avkastningen.

Bra avkastningsvärdering ska ha ett sunt risktänk med i bilden. En högre risk kräver högre avkastning, medan låg risk ställer lägre krav på avkastning.

Den största nackdelen med avkastningsvärdering är att man inte tar hänsyn till tillgångarna. Ett företag som har begränsad vinst men omfattande tillgångar kan därför få ett missvisande värde med denna metod.

Vill du få hjälp med en professionell avkastningsvärdering?

Nielsen Valuation Group har en gedigen erfarenhet av att göra välbalanserade och professionella företagsvärderingar. Vi hjälper dig så att din avkastningsvärdering blir korrekt utförd.

Kontakta oss

Företagsvärdering är processen av att genomföra en bedömning av det mest troliga värdet på bolaget i transaktionen, när båda parterna är lika motiverade slutföra transkationen. En kvalificerad värdering av ett företag skall vara enligt principen av intrinsic value, och innehålla en opartisk normalisering av årsredovisningen. Slutkalkylen i en bolagsvärdering är en relativt snabb och enkel process, vilket ofta är det enda man får när man beställer onlinevärderingar utan platsbesök. Just denna processen av att normalisera årsredovisningen samt även att väga och vikta samman flera värderingsmetoder är vad som kräver mest tid och kompetens av företagsvärderaren. Normaliseringen av årsredovisningen är ofta vad som påverkar företagsvärderingen mest. Att värdera företaget, ger endast ett mervärde och fyller endast sin funktion om den är opartisk och oberoende.

De värderingsmetoder som är vanligast när man värderar bolag är; marknadsvärderingsmetoden, avkastningsvärderingsmetoden och substansvärderingsmetoden. Alla dessa har sina styrkor och svagheter, samt sina egna underkategorier. Ingen värderingsmetod är dock ensamt tillräckligt komplett, för att kunna värdera ett företag,

Marknadsvärderingsmetoden tar vanligen inte tillräcklig hänsyn till varken lönsamheten eller tillgångar, vilket är det mest centrala vid en värdering av ett företag, därmed så blir resultat sällan enligt intrinsic value.

Avkastningsvärderingsmetoden tar inte hänsyn till företagets tillgångar, vilket medför att företag med stora tillgångar får felaktiga värderingar. Även företag med dålig lönsamhet, kan få felaktiga värderingar.

Substansvärderingsmetoden tar inte hänsyn till lönsamheten, vilket medför att företag utan större tillgångar får felaktiga värderingar. Även bolag som är väldigt lönsamma, kan få felaktiga värderingar.

Funderar du på ett billigare alternativ eller till och med göra värderingen själv?
Inget stoppar dig, men...

Du riskerar att förlora i domstol, om värderingen inte är vattentät.

Du riskerar att aldrig lösa konflikten, vilket kan skada relationen med din motpart.

Du riskerar att bli förd bakom ljuset när du köper in eller ut dig från ditt delägarskap.

Berätta för oss om dina behov av företagsvärdering

Vänligen notera att vi inte åtar oss alla uppdrag. Vi applicerar en viss selektivitet.

´
´