Gratis företagsvärdering – Finns det?

foretagsvardering11

Vad är företagsvärdering?

Företagsvärdering är processen av att fastställa företagets ekonomiska värde, antingen för hela företaget, eller om man väljer att värdera endast en enskild enhet, eller dotterbolag. Det är en tjänst som vanligen köps in externt, när ägarna funderar på att sälja företaget, eller kanske köpa ett konkurrerande bolag, eller köpa/sälja delar av ett bolag (aktier).

Det kan även handla om kompensation till anställda eller bodelning vid skilsmässa eller arv. Precis som vid andra sorters värdering, så krävs det en utomstående part som utför värderingen. Detta är speciellt viktigt när det är interna konflikter som ligger till grund för ett utköp av en delägare, som i sin tur kräver en värdering av företaget.

Tillgångarna och skulderna som företaget är, spelar en central roll i en företagsvärdering. Materiella tillgångar är ofta något lättare att sälja, medans immateriella tillgångar kan vara mer komplicerade att sälja. Kalkylerar man tillgångar minus skulder så får man företagets egna kapital, eller bokförda nettovärde. Det är en light version av en substansvärdering.

Kan man göra en gratis företagsvärdering?

Det korta svaret är ja, man kan göra en företagsvärdering gratis. Det finns gott om mallar online, som ofta kommer i form av en kalkylator i excel. Det finns både de som är endast onlinebaserade, och även de man kan ladda ner. Testa gärna om ni vill, men var försiktig med att basera transaktionen på den. Ha dock gärna lite kul med kalkylatorerna i Excel, och räkna på hur skillnader i lönsamhet kan påverka företagets värde.

Ska man ha fram en rättvis och dessutom tillförlitlig värdering krävs dock en riktig företagsvärderare som tar sig tid att intervjua aktuella personer i företaget och göra all nödvändig, detaljerad research.

Marknadsvärderingsmetoden

Marknadsvärderingens grundstenar och formula baserar sig på att jämföra mot andra företag som har bekräftats att de sålts. Det är lite riskfyllt att jämföra mot företag som endast annonserats ut, då den datan är sämre. Man skulle kunna argumentera för att om den är tillräckligt kvantitativ, så kan man dra vissa kvalitative slutsatser från det ändå, man ska bara komma ihåg riskerna med det.

Dessa risker är ju att man baserar värderingen på ett ”asking price” istället för transaktionpris”. Det skiljer sig ofta mycket mellan dessa, främst för den typen av företag som vanligen annonseras på öppna marknadsplatser. Det är alltså egentligen bara företag där det finns en tillräcklig mängd data från konkurrerande företag, som det går att applicera en trovärdig marknadsvärdering på. Detta är och förblir en stor utmaning för denna marknadsvärderingsmetoden.

Marknadsvärderingsmetoden kan i vissa fall vara en bra utgångspunkt, om tillräcklig mängd data av tillräcklig kvalitet finns. Här får man göra en avvägning mellan kvantitet och kvalitet. Här man mycket av den ena, så kan man klara sig med mindre av det andra. Egentligen önskar man dock ha mycket av båda två, men det är tyvärr inte så vanligt i verkligheten. Man kan dock blanda in flera värderingsmetoder, för att göra värderingen mer komplett och trovärdig.

Tillgångsbaserade värderingsmetoder, såsom substansvärdering

Översimplifierat så är en tillgångsvärdering lika med tillgångar minus skulder. Man tar dock inte hänsyn till företagets verksamhet, som ofta definieras som en going concern. Det är alltså inte riktigt en komplett bolagsvärdering, utan snarare endast en tillgångsvärdering. Going concern är en definition på företag som fortsätter att verka som vanligt, och då finns ett immateriellt värde, utöver det materiella värdet.

En annan tillgångsbaserad värderingsmetod är likvidationsvärderingsmetoden. Den utgår från att företaget skall läggas ned, eller gå i konkurs. Här finns det ingen going concern, och det är kanske då en tillgångsbaserad värderingsmetod är det korrekta valet. Likvidationsvärdet tar hänsyn till en rabatt för en snabb försäljning, där man kanske inte alltid får ut korrekt marknadsvärde på alla tillgångar.

Värderingsmetoder som är baserade på intäkter

En intäktsbaserad värderingsmetod, så som huvudkategorin ”ROI” eller Return On Investment räknar på vilken återbetalningstid investeringar har. Det finns även en underkategori som heter DCF eller diskonterat kassaflöde. Den diskonterade kassaflödesmetoden projekterar kassaflödet till dess nutida värde. Detta är främst relevant för bolag som ”alltid” har ont om likviditet, så som startups.

Cap rate eller kapitaliseringsnivån, (dålig svenska) hör till de intäktsbaserade värderignsmetoderna. En cap rate på t.ex. 20% betyder att investeringen återbetalar sig 20% per år, i förhållande till investeringens ursprungliga storlek. Cap rate och vinstmultipel är samma sak. En cap rate på 20% motsvarar en vinstmultipel på 5, efter som 5* 20 = 100% av den ursprungliga investeringen. P/E tal står för Price/ Earnings, vilket även detta är samma sak. Kärt barn har många namn. P/E tal är dock mer vanligt för börsnoterade bolag, och andra större företag som är ägda privat.

I fallet med en cap rate på 20%, så blir alltså P/E-talet 5, precis som vinstmultipeln. Man brukar utgå från tidigare resultat, snarare än projekterat resultat, även om det också förekommer. Det som ofta påverkar värderingen mest, är hur man fastställer vad som skall tolkas som det representativa resultatet. Detta kallas för normalisering av årsredovisningen, och det är den delen av värderingen som kräver mest tid och mest kompetens. Den går heller inte att automatisera, vilket är varför gratis företagsvärderingar och onlinevärderingar bara fungerar i teorin, inte i praktiken.

Slutsats: Gratis företagsvärdering räcker inte till

När man diskuterar företagsvärdering, så brukar det vara en referens till hur man fastställer företagets mest troliga transaktionsvärde i en situation där både köpare och säljare är lika motiverade att slutföra affären. Valet av värderingsmetod och vad som fastställs vara representativt för bolaget i fråga, är ofta vad som till största utsträckning påverkar den slutliga siffran som man kommer fram till.

Man behöver i princip alltid använda flera värderingsmetoder för att företagsvärderingen inte ska ”sticka iväg” åt något håll. Man vill hellre jämna ut de skillnader som uppstår, om man inte önskar ett orimligt högt eller lågt värde såklart. Det finns vissa tumregler man kan använda, men det är farligt att förlita sig för mycket på dem, så som att använda dem i en transaktion. Det finns gratis företagsvärdering att tillgå online – men dessa ger långt ifrån ett lika trovärdigt och rättvist resultat som en professionell företagsvärderare som träffar bolaget och dess ägare ansikte mot ansikte.

Funderar du på ett billigare alternativ eller till och med göra värderingen själv?
Inget stoppar dig, men...

Du riskerar att förlora i domstol, om värderingen inte är vattentät.

Du riskerar att aldrig lösa konflikten, vilket kan skada relationen med din motpart.

Du riskerar att bli förd bakom ljuset när du köper in eller ut dig från ditt delägarskap.

Berätta för oss hur vi kan hjälpa dig

Vi arbetar med samma värderingsmetodologi som big4, fast till halva priset, och med bättre personlig service. Om du har en mindre butik/restaurang/salong, eller ett företag som ännu inte har omsättning, så rekommenderar vi att vända sig till företagsmäklare istället.

Christoffer Nielsen arbetar i både Sverige och USA. Pacific standard time är 9h efter Sverige.

´
´