Marknadsvärdering – därför fungerar det dåligt i praktiken

Marknadsvärdering används främst på mindre företag och av företagsmäklare. Värderingsmetoden kallas ibland för ortprismetoden. Namnet reflekterar det faktum att metoden ofta används för att jämföra priset på liknande företag på orten – frisörsalonger, livsmedelsbutiker, kiosker och så vidare.

Men det finns vissa risker förenat med att endast jämföra sitt företag med andra företag som annonserats ut. Informationen är sällan tillräckligt komplett. Dessutom så får man ett begärt pris, istället för ett bekräftat transaktionspris – och det skiljer sig ofta mer än vad man tror mellan dessa.

Ofta överprisade bolag

Företag som annonseras ut på den öppna marknaden är ofta överprisade eller av sämre kvalitet. Det är långt från alltid så, men det finns en tendens. Detta är alltså en tumregel som skall tas med en nypa salt.

Lite kul är det att dra en parallell mellan marknadsvärdering och onlinedating. De som lägger ut annonser på nätet, skulle man kunna påstå, är ofta de som inte lyckats hitta en dejt på annat håll. Det är inget fel med detta, men de allra attraktivaste personerna, killar som tjejer, män eller kvinnor (självklart beroende på vilken ålder man är i) har alltid gott om alternativ. På liknande sätt har attraktiva företag alltid potentiella köpare som uppvaktar dem. Nu pratar vi om riktiga köpare, inte företagsmäklare som ringer kalla samtal och påtalar hur de skulle ha någon slags köparbas som är intresserade.

Känsloladdat förhållande till det egna företaget

Det kan låta något hårt och brutalt att beskriva marknadsvärdering som jag nyss gjorde med dating som exempel. Det finns dock ofta många känslor inblandade hos en säljare när hens företag ska värderas. Många har investerat blod, svett och tårar – och kanske även livsbesparingar för att bygga företaget. Vissa har kanske gått ännu längre och offrat äktenskap och tid med barnen när de var små. När de ett antal år senare ska göra en företagsvärdering, och kanske får svaret att det inte alls är värt vad de lagt ner på företaget kan vissa tolka det som att de levt ett liv i en lögn. Jag känner till många sådana exempel.

Jag känner också till en stor mängd framgångssagor, där folk i alla åldrar byggt sitt företag och uppnått en sådan ekonomisk framgång och frihet som många skulle påstå inte är möjligt. Dessa brukar ha flertalet spekulanter som uppvaktar dem kontinuerligt.

Med detta sagt håller jag fast vid föregående påstående. Attraktiva personer såväl som attraktiva företag har alltid någon som uppvaktar dem. Det är djungels lag som gäller. De attraktiva har det lätt medan de mindre attraktiva får kämpa lite mer. Värderingar speglar detta. Ett företag som har uppåtgående kurvor får ofta en boost i värderingen. De företag som är på väg nedåt, kanske till och med konkurs, får ofta en lägre värdering än vad många hade räknat med.

Marknadsvärdering ofta otillräckligt

En annan aspekt är att det i praktiken ofta skiljer sig mycket mellan företag som jämförs på den öppna marknaden. En jämförelse med marknadsvärderingsmetoden riskerar bli en jämförelse mellan äpplen och päron. Egentligen är det bara på företag där det finns en tillräcklig mängd data från konkurrerande företag som det går att applicera en trovärdig marknadsvärdering. Detta är och förblir en stor utmaning för denna metod att värdera företag på.

Marknadsvärderingsmetoden kan i vissa fall fungera som utgångspunkt – även om det inte finns tillräckligt med data. Här får man i så fall göra en avvägning mellan kvantitet och kvalitet. Finns mycket av det ena kan man klara sig med lite mindre av det andra.

Självklart är det alltid bäst att ha mycket av bägge – en stor mängd marknadsinformation som dessutom är av hög kvalitet. I praktiken är det sällan möjligt. Däremot går det utmärkt att kombinera värderingen med andra värderingsmetoder som exempelvis substansvärdering och avkastningsvärdering – och inte enbart förlita sig på marknadsvärdering som värderingsmetod.