Konsten att fastställa det ekonomiska värdet på ett företag

Värdet på ett företag

När kan man behöva veta värdet på ett företag? Företagsvärdering görs ofta när man ska sälja företaget, köpa ett bolag, köpa ut en delägare, ta in en delägare, vid skilsmässa, arv eller annan bodelning. Det är en oreglerad bransch med många som leverantörer som anstränger sig hårt för att påvisa att de gjort ett komplett arbete, utan att faktiskt ha gjort det.

Den typen av företagsvärderingar känns igen genom att värderingsdokumentet innehåller stora mängder generell information som inte är unik för företaget. Denna typen av värderingar accepteras väldigt sällan i tvistemål i domstol, eller av Skatteverket, HMRC, eller IRS. En onlinevärdering är i princip bara en kalkylator i excel, som inte tar hänsyn alla de viktiga faktorer som man behöver ta hänsyn till.

Företagsvärderare krävs för att få värdet på ett företag

Att just ta hänsyn till dessa faktorer kallas att göra en normalisering av årsredovisningen. Hur estetiskt snygga dessa modeller i excel än må vara så är det inget som håller i domstolar. Det krävs en riktig värdering av en riktig företagsvärderare, vilket inte är att säga att en riktig företagsvärderare inte får använda modeller i excel för att kalkylera företagets värde.

Vanligaste metoderna för att få värdet på ett företag

1. Inkomstbaserade värderingsmetoder

Diskonterade kassaflödesmetoden, även känt som diskonterat kassaflöde eller helt enkelt bara kassaflödesmetoden. På engelska heter den DCF eller discounted cash flow. Denna använder en kalkylränta och ett slutvärde. Man brukar göra kalkylen i excel, med hjälp en av mall. DCF är något mer avancerad än nedanstånde ROI-metoden och den har fler rörliga delar, och den är mer tung på projektioner, alltså framtida spekulation.

Avkastningsvärderingsmetoden eller avkastningsvärdering. På engelska brukar man bara kalla den Return On Investmen valuation method, eller ROI-method. Denna metoden må vara relativt simpel, men den är faktiskt bra. Däremot så måste man göra en normalisering av årsredovisningen. Man använder sig en av vinstmultipel. Vinstmultipel kallas ibland även för cap rate, eller capitalization rate, vilket betyder samma sak, och det används likadant.

2. Marknadsbaseade värderingsmetoder

Det vanligaste missförståndet inom företagsvärdering är att marknadsvärderingsmetoden kan användas på samma sätt som vid en transaktion av en fastighet eller ett fordon. Det är tyvärr en grov översimplifiering. Marknadsvärderingsmetoden är starkt begränsad av den tillgängliga informationen, som väldigt sällan är tillräcklig. Om den däremot är just tillräcklig, så är det potent värderingsmetod för företag.

Det finns två vanliga tillvägagångssätt för att använda marknadsvärderingsmetoden.

  1. Jämföra priset på ett företag, mot priset på ett annat företag.
  2. Gå djupare och t.ex. jämföra priset per tandläkarstol eller mekaniker, mot andra företag. Detta är en bättre metod än ovanstående.

3. Tillgångsbaserade metoder för att ta reda på värdet på ett företag

Substansvärderingsmetoden är den vanligaste av de värderingsmetoder som är baserade på tillgångar. Kort sammanfattat så är den lika med substansen i företaget, alltså tillgångarna. Många argumenterar för att detta endast är en värdering av just tillgångarna, och inte en komplett företagsvärdering, eftersom denna metoder missar att ta hänsyn till verksamheten.

Likvidationsvärderingsmetoden är mycket lik substansvärderingsmetoden, men med skillnaden är att ”lack of marketability discount” appliceras. Detta betyder att en rabatt ges, eftersom allt måste säljas omgående. En bra jämförelse kan vara ”utförsäljning i skobutik”. Ofta så appliceras denna värderingsmetoden vid försäljning av företagets tillgångar av konkursförvaltare och liknande.

Eget kapital är företagets tillgångar minus företagets skulder. Det finns i balansräkningen och kräver egentligen inget arbete utav en företagsvärderare, utan här har revisorn redan gjort arbetet.

Hur en del företagare kan snuva kreditgivarna vid en konkurs

Återigen vill vi påpeka hur Nielsen Valuation Group till viss del grundades med förhoppningen och tanken om att motverka korrupta företagsvärderingar. Vi vill sprida kunskap om hur fula saker går till, för att andra ska lära sig hur man känner igen det. Givetvis så är detta inget endorsement av dessa fula sätt, i brist på bättre ordval. Som en disclaimer är inget av detta att anses som juridisk rådgivning. Diskutera alltid med din advokat.

Insolvent företag

I Sverige får ett företag som är insolvent verka i 9 månader, men en kontrollbalansräkning ska göras inom några veckor efter att företaget blivit insolvent. Definitionen i Sverige är att halva aktiekapitalet har förbrukats. Aktiekapital måste betalas in kontant av ägarna av företaget i Sverige, samma sak gäller i Sverige, Norge, Danmark mm. I t.ex. Tyskland och Frankrike är det väldigt höga belopp dessutom.

I Storbritannien så finns visserligen aktiekapital, men det är inget man behöver lägga in i företaget, utan man behöver bara ange det. Det finns ingen riktig ”väntetid” som det finns i Sverige heller. Utan när företaget är insolvent så kan man lättare bli skyldig att betala företagets skulder privat, som en director om man ”begår fel”.

En del köper konkursfärdiga företag i t.ex. Storbritannien, då gärna vill bli av med alla liabilities. Sedan gör det transaktioner till ett holdingbolag, efter att värdering gjorts av tillgångarna, ofta på ett korrekta sätt. Problemet är att då snuvar man kreditgivarna på chansen få igen något vid en konkurs.

Kreditgivarna förlorar

Detta händer ofta även i Sverige, trots att reglerna är hårdare här. Det är ofta svårt att bevisa, och en konkurs är…ofta en konkurs, vilket i sammanhanget betyder att kreditgivarna förlorar. Poängen är att det går att luras och komma undan om man gör på ett ett strukturerat sätt. Görs detta i flera led, och t.ex. även till utländska holdingbolag så är det ofta inte värt besväret att jaga rätt på tillgångarna.

Det var en känd konkurs av en ”infamous” bilhandlare i sydvästra Stockholm där det fanns påståenden om den här typen av affärer. Detta är dock ett brott, och flera personer satt häktade för detta. Jag kommer inte ihåg hur det slutade, men det är som sagt väldigt svårt att bevisa, och det går att komma undan om man krånglar till det, tillräckligt mycket.

Undvik affärer med fel slags människor

I en av mina böcker, Small Business Valuation så påpekar jag gång på gång hur det aldrig är värt att göra affärer med fel slags människor, hur bra dealen än verkar. Detta är framför allt sant om man funderar på att bli delägare med någon som man har tveksamheter angående.

En disputed partner buy out, kan kosta företaget allt, bokstavligt talat. På simpel svenska betyder att konflikten kan kosta så pass mycket pengar för advokater, och förlorad fokus och arbetstid i företaget, att det hela slutar med att företaget läggs ned istället. Jag hade ett sånt fall för någon månads sedan i Skåne. Man skrotade ett välfungerande företag med potential, vilket är en skam för Sveriges ekonomi och arbetstillfällen.

Funderar du på ett billigare alternativ eller till och med göra värderingen själv?
Inget stoppar dig, men...

Du riskerar att förlora i domstol, om värderingen inte är vattentät.

Du riskerar att aldrig lösa konflikten, vilket kan skada relationen med din motpart.

Du riskerar att bli förd bakom ljuset när du köper in eller ut dig från ditt delägarskap.

Berätta för oss hur vi kan hjälpa dig, och få 30 min inledande konsultation

Vi besvarar 90% av förfrågningarna inom 2h. Du blir bara kontaktad en gång, vi har inga nyhetsbrev eller kundundersökningar. Vår prisnivå är ca hälften av vad de fyra stora kostar.

´
´