Bolagsvärdering

Bolagsvärdering

Bolagsvärdering handlar om att uppskatta det mest troliga värdet på ett bolag. Det finns olika metoder – var och en med sina fördelar och nackdelar. Nielsen Valuation Group reder ut några av de vanligaste frågorna och begreppen inom bolagsvärdering.

Vad är bolagsvärdering?

Bolagsvärdering är en slags process som handlar om att hitta ett troligt värde på ett bolag. Det är en uppskattning av värdet eftersom vad det faktiskt är värt är vad en köpare i slutändan är villig att betala för det.

Det finns många sätt att värdera bolag, exempelvis marknadsvärdering, substansvärdering och avkastningsvärdering.

Varje värderingsmetod har sina fördelar och nackdelar. Dessutom bör den vara opartisk och använda sig av en normaliserad årsredovisning.

Här går vi igenom hur det går till och olika aspekter av dessa värderingsmetoder.

Hur värderar man ett bolag?

Hur man värderar ett bolag beror i huvudsak på varför värderingen görs och vilken typ av företag det är.

Ska det säljas eller likvideras? Eller ska det värderas för att bidra med inputs till en rättsprocess eller en bodelning? Storleken på företaget och verksamhetsområde påverkar också hur värderingen utformas.

Så här värderar man ett bolag:

  1. Välj lämplig värderingsmetod.
  2. Normalisera räkenskaperna för att justera för tillfälliga och / eller icke representativa inkomster, utgifter, tillgångar och skulder.
  3. Vid behov intervjua och besiktiga.
  4. Gör slutberäkningen och fastställ ett värde på bolaget.

Låt oss titta närmare på dessa steg:

1. Välj metod för att värdera bolag

Man kan värdera bolag genom att använda en eller flera värderingsmetoder:

  • Marknadsvärdering
  • Substansvärdering
  • Likvidationsvärdering
  • Avkastningsvärdering
  • Kassaflödesvärdering

Vi ska strax gå igenom var och en av dessa. Vilken metod som är bäst vid bolagsvärdering beror på vilken typ av företag det är, om det går med vinst eller inte och vad syftet med värderingen är.

Till exempel kan substansvärdering passa ett bolag som inte har någon vinst eller vinsthistorik att tala om eller om ägaren i princip ”är företaget”. Det är också en bra metod vid en likvidation, det vill säga när företaget inte ska drivas vidare.

Avkastningsvärdering däremot är ett vanligt sätt att värdera ett bolag på när det går med vinst och när det finns viss historik i räkenskaperna. Kassaflödesvärdering / DCF-värdering lämpar sig för att värdera bolag som växer men som kanske inte har nämnvärd vinst.

Marknadsvärdering används för värdering av bolag som det finns många liknande exempel av på marknaden, exempelvis restauranger eller butiker. Detta för att det då kan finnas försäljningspriser att utgå från och jämföra den egna verksamheten mot.

2. Normalisera räkenskaperna

Det är viktigt att normalisera räkenskaperna för att få ett korrekt bolagsvärde.

Beroende på val av metod används resultaträkningar och / eller balansräkning för att värdera ett bolag. Att bara hämta siffror från dessa och stoppa in i en formel ger nästan alltid helt fel värde.

Varför? Jo, bokfört värde och faktiskt värde är inte samma sak. Det finns nästan alltid sådant i räkenskaperna som inte bör ingå i värderingen. Eller omvänt – sådant som bör ingå men som inte finns med.

Till exempel kan en ägare ha arbetat gratis i bolaget. Detta måste normaliseras bort genom att ta höjd för en lön i resultatet. Annars blir värdet för högt när en multipel appliceras på ett resultat som är bättre än vad det hade varit ifall det istället belastats med en avlönad tjänst.

Eller så kanske företaget har fordon eller maskiner som är mer eller mindre avskrivna på balansräkningen. Då behöver värdet normaliseras upp eftersom dessa faktiskt har ett marknadsvärde, trots att det inte syns i räkenskaperna.

3. Intervju och besiktning

För att komma fram till vad som döljer sig bakom siffrorna i räkenskaperna kan det ofta behövas intervju och besiktning på plats. En kvalificerad bolagsvärderare vet vilka frågor som ska ställas och vad som bör undersökas i bolaget.

Genom att tillåta besiktning på plats och intervju med nyckelpersoner blir det uppskattade värdet genom bolagsvärderingen mer robust och förankrat i verkligheten.

4. Slutberäkning

Om du gör en onlinevärdering (vilket vi avråder från) görs som regel endast en slutberäkning. Det innebär att en formel appliceras på uppgifterna i räkenskaperna för att få fram ett värde på bolaget.

När du låter värdera ett bolag med en oberoende bolagsvärderare är beräkningen endast det sista steget i processen. Det är förarbetet med att välja metod, normalisera räkenskaperna och eventuellt också genomföra intervju och besiktning som tar tid.

Efter att en slutberäkning gjorts utifrån ett noga genomgånget och utvärderat underlag får du fram ett värde på bolaget som är troligt och välmotiverat.

Låt oss nu titta närmare på de olika metoderna.

Bolagsvärdering med marknadsvärdering

Om omständigheterna tillåter är marknadsvärdering en fördelaktig metod, kanske den främsta. Tyvärr är det sällan så enkelt.

Är marknadsvärdering alltid bäst?

Att marknadsvärdering alltid är bäst är även det vanligaste missförståndet när det kommer till bolagsvärdering. Man måste helt enkelt ha en tillräcklig mängd information för att marknadsvärdering ska kunna vara trovärdig utan att blanda in flera värderingsmetoder.

Man måste göra en kritisk bedömning och det finns inga simpla svar. Tyvärr finns det många som erbjuder just simpla svar. Att ha en något negativ syn på säljarens uppgifter är ofta en finansiellt hälsosam approach. Att endast kolla på bolag som annonseras ut är ett okvalificerat arbete. En bra bolagsvärderare utreder längre än så.

Bokhandel som värderats med bolagsvärdering genom marknadsvärdering

Bolagsvärdering genom marknadsvärdering fungerar bäst när det finns många bolag som redan värderats på markanden. Metoden är vanlig bland butiker, frisörer, caféer och restauranger.

Sämre aspekter med marknadsvärderingar

Det är tyvärr inte ovanligt att endast titta på bolag som annonseras ut till salu och kalla detta för marknadsvärdering. Det kanske fungerar så inom fastighetsmäklarbranschen, men inte när det gäller bolagstransaktioner.

Det resonemang och tankesätt som man kan använda inom just fastighetsbranschen kan dessvärre inte alls användas när bolag säljs. Om två likvärdiga bolag som båda ligger nära ditt bolag (geografiskt, ekonomiskt, storleksmässigt) säljs kan man inte alls dra slutsatsen att ditt bolag är värt medelvärdet av dessa andra två bolag.

Problemet är just att informationen inte ens kan anses vara i närheten av komplett. Detta gör den i bästa fall mindre användbar, men som regel helt oanvändbar.

Ett annat problem med marknadsvärderingar är hur de missar det allra viktigaste i en bolagsvärdering –profitabiliteten och bolagets tillgångar.

Avkastningsvärdering i bolagsvärderingar

Avkastningsvärdering, som ibland kallas ”ROI-metoden” är en slags bolagsvärdering. Den har även en underkategori som heter diskonterat kassaflöde.

Man kan argumentera för att detta är den mest potenta värderingsmetoderna eftersom den fokuserar på just lönsamhet.

Skillnaden mellan värderingsmetoderna ROI och DCF är att ROI fokuserar på vad jag väljer att kalla riktig lönsamhet. Mer om detta strax.

DCF däremot väljer att fokusera på kassaflödet (Läs även min artikel om kassaflödesvärdering). Ett exempel på när detta kan bli fel är när man endast vill uppvisa en stor kassa i ett bolag. Det kan man lyckas med genom att sälja av flera dyra maskiner och stora delar av lagret till underpriset. Då ser det väldigt bra ut enligt diskonterat kassaflöde, men det ser inte alls bra ut enligt ROI-metoden.

Däremot är det ibland bra att fokusera på kassaflödet, främst i start-ups, som löper betydligt högre risk att ”dö” av likviditetsbrist än en svag balansräkning.

Sämre aspekter av avkastningsvärderingar

Avkastningsvärderingar som bolagsvärdering har tunnelseende på framtida avkastningar. Därmed så missar man bolagets tillgångar. Framtida avkastning är något spekulativt, medan tillgångar är ”hårdvaluta”. När man inte tar hänsyn till värdet på det materiella tillgångarna begår man ett misstag.

Substansvärdering och likvidationsavräkning

Inom substansvärdering finns det en underkategori som heter likvidationsavräkning.

Det finns flertalet olika sätt att se på värdet av tillgångarna. Men nästan alltid ska ersättningsvärde appliceras. Substansvärderingar görs främst på små bolag som äger mycket maskiner och liknande.

Ersättningsvärde

Om bolaget skall säljas eller värderas enligt substansvärderingsmetoden så är det ersättningsvärde (replacement value) som skall användas.

Det finns många saker som bolagsvärderare inte är överens om men just detta finns bred förståelse förbland kvalificerade bolagsvärderare. Ersättningsvärde betyder det värde som det kostar att köpa liknande utrustning

Om det spridits trovärdiga och korrekta rykten att ditt bolag är konkursfärdigt övergår detta från en substansvärdering till en likvidationsavräkning.

Vad är skillnaden?

Det är egentligen ingen skillnad, förutom att man applicerar en ”lack of marketability discount”. Du sitter alltså vid förhandlingsbordet med en stor skylt, med stora röda bokstäver där det står ”KONKURSUTFÖRSÄLJNING”, bildigt talat.

Man skulle möjligen kunna argumentera för att köparen inte förändrar sitt bud på grund av detta, men i verkligheten blir det helt enkelt inte så. Sitter man på starkare kort i en förhandling brukar man utnyttja dem i affärerna.

Det finns en del argumentationer inom branschen huruvida patent skall räknas som ett materiellt värde. Där finns det inga enkla svar.

En grov översimplifiering skulle vara att om patentet enkelt går att sälja som vilken annan materiell tillgång som helst kan man anse att det är en materiell tillgång. Däremot om det inte anses vara enkelt att sälja patentet bör det istället falla in under bolagets immateriella värde.

Vissa större bolag köper upp mindre bolag enbart för patenten och tar sedan över personal och andra resurser.

Kritik som talar emot substansvärdering som metod

Substansvärderingar missar mer eller mindre bolagets aktiviteter. Det finns vissa som påstår att substansvärderingar inte är ”riktiga bolagsvärderingar”. Det finns en hel del merit i det påståendet. Detta eftersom man egentligen bara värderar tillgångar och inte själva verksamheten.

I vissa fall är dock verksamheten och tillgångarna samma sak.

Låt oss ta två exempel: kryssningsfartyg och hotellfastigheter. I de fallen går det inte att skilja på materiell tillgång och immateriell tillgång. Detta är dock som synes extremt ovanligt och nästan alltid går det att skilja på materiell tillgång och immateriell tillgång.

Bolagsvärdering med substansvärdering - lastbilar syns på balansräkningen

En bolagsvärdering med substansvärdering lägger fokus på företagets tillgångar. Det kan vara intressant för en köpare av ett relativt litet företag. Exempelvis är tillgångar i form av en maskinpark något som en köpare kan vara intresserad av.

En seriös bolagsvärdering ska kombinera flera värderingsmetoder

Vid en bolagsvärdering som tittar på avkastning har man tunnelseende på intäkter eller kassaflöde beroende på vilken underkategori man väljer att använda.

Man missar helt och hållet de materiella tillgångarna. Bolag med stora materiella tillgångar får därmed låga vinstmulitplar eftersom de har för stora tillgångar.

Man straffar helt enkelt sig själv lite genom att ha för stora tillgångar. Lösningen på detta är ofta att leasa tillgångar istället för att äga dem. Så gör de flesta större bolag för att göra sig attraktiva att investera i. Många mindre bolag missar det, men borde göra mer av det.

Det går utmärkt att leasa även äldre tillgångar, även om säljarna av just de tillgångarna ofta bara annonserar de nyaste maskinerna och liknande.

Som ägare av bolag bör man istället se sig om efter mindre finansbolag som erbjuder leasing och sedan leasa de tillgångar som man anser sig vara mest lönsamma för verksamheten. Det kan vara både fabriksnya ”top of the line” eller gamla ”rostiga maskiner”.

Lägre bolagsvärdering med substansvärdering

När man tittar på substansvärde, som substansvärderingsmetoden eller likvidationsavräkning, förbiser man lönsamheten i bolaget.

Detta medför risken att värderingen blir lägre än med övriga värderingsmetoder. Denna värderingsmetod används uteslutande av mindre bolag. Större bolag lägger mer vikt vid värdet på verksamheten, medan mindre bolagsägare har större fokus på de materiella tillgångarna som ingår i affären.

Marknadsvärdering ­– bra men ofta otillräcklig bolagsvärdering

Sist ut har vi marknadsvärderingar, som är ett tveeggat svärd. När man väl kan använda marknadsvärderingsmetoden är den det bästa valet. Det gör också bolagsvärderingen något enklare att utföra.

Detta är dock att beskrivas som lite av ett ”lab-scenario” alltså något som inte händer i verkligheten då det finns för mycket komplikationer att ta hänsyn till.

Det är tyvärr alldeles för ofta en slarvig översimplifiering att använda sig av marknadsvärderingsmetoden. Man missar då att ta hänsyn till både tillgångar och lönsamhet, vilket är det aboslut viktigaste när man köper ett bolag.

Den stora anledningen till att det är svårt att använda marknadsvärderingsmetodens i verkligheten är bristen på tillgänglig information om de andra transaktionerna.

Leverantörer av bolagsvärdering

Det finns många olika företag som arbetar med att värdera företag. Metod och kvalitet i värderingarna varierar.

Nischade bolagsvärderare

Ju mer specialiserat ett bolag är, desto bättre är ofta kvalifikationerna att utföra en service med hög kompetens inom detta definierade (och ofta smala) område.

Specialiserade bolagsvärderare är inte vanliga, ofta på grund av den smala branschen. Det är vanligare att bolagsmäklare och generella affärskonsulter expanderar sitt tjänsteutbud till att erbjuda värdering av bolag.

För att kunna kalla dig läkare eller advokat måste du bli godkänd genom ett samfund eller liknande, så som exempelvis advokatsamfundet.

När det kommer till att värdera företag så är det dock annorlunda. Du behöver inte ens en utbildning överhuvudtaget eftersom bolagsvärderare inte är en skyddad titel.

Däremot har de flesta som beställer en bolagsvärdering en förhoppning om att både de själva och motparten ska kunna lita på bolagsvärderingen. Därmed bör värderingen komma från en kvalificerad och specialiserad leverantör.

Bolagsmäklare

Huvudkompetensen hos bolagsmäklare är deras försäljningshantverk, alltså att kunna sälja ditt bolag.

Det är svårt att argumentera för att bolagsmäklare skulle vara opartiska gällande priset på bolaget eftersom de alltid representerar säljaren.

Bolagsmäklare är vanligast inom sektorer där det finns många bolag inom samma bransch. Det finns gott om både bra och dåliga bolagsmäklare.

Om du letar efter en bolagsmäklare, så välj inte den som kontaktat dig genom ett kallt telefonsamtal (telemarketing) och som fångat ditt intresse genom att prata om höga siffror. Välj istället en bolagsmäklare som du kontaktat själv och som fångat ditt intresse genom en hög nivå av professionalism.

Generalla affärskonsulter

Bolagsvärdering erbjuds ibland av generella affärskonsulter. Dessa bolagsvärderingar må vara OK, men det är inte från specialister inom området.

Därför är det svårt att argumentera för en hög kompetens inom just bolagsvärdering. Konceptet av generalisering vs specialisering gäller inom alla branscher.

Generalla värderingsmän

Det finns vissa som arbetar som generella värderingsmän. Dessa har ofta koppling till försäkringsbranschen där de också behövs.

Även om generlla värderingsmän kan vara användbara så är det för mycket av en komplicerad process för att någon utan rätt kompetens ska utföra en bolagsvärdering.

Onlinevärderingar

Onlinevärderingar säljs ofta av telefonförsäljare. Lite eller inga mänskliga resurser spenderas på varje enskild värdering. Du får ofta ett långt dokument fyllt med generell information om branschen och ekonomisk tillväxt. Vad du inte får är information som är specifik för dig, vilket borde vara del av den initiala kalkylen.

Vad är en bolagsvärdering egentligen är

Det finns ingen definitiv sanning inom bolagsvärdering, utöver att alla bolag är värda vad någon är villig att betala för dem. En bolagsvärdering skall ses som en professionell, oberoende och kvalificerad åsikt om värdet på ett bolag.

Låt oss bryta ned vad bolagsvärdering innebär

Åsikt: En bolagsvärdering är endast en åsikt, därför skadar det sällan att ta in flera åsikter.  Om din magkänsla säger att du inte kan lita på din värderare, så skaffa dig en second opinion!

Oberoende: En bolagsvärderare tillför endast värde om den är oberoende, och när det inte går att tolka som att denne har andra intressen eller intentioner. Det får helt enkelt inte lämnas utrymme för att misstolka detta. Inga som helst intressekonflikter får förekomma. I exempelvis domstolar spelar det sällan någon roll vilken åsikt varken den kärande eller svarande har. Det är endast åsikten hos de oberoende expterna som spelar roll. Huruvida bolagsmäklare är oberoende eller inte är en evig debatt där båda sidor har bra argument.

Kvalificerad: Ett bra sätt att bedöma om någon är kvalificerad eller ej, är att titta på huruvida någon är certifierad, samt om de är specialist eller generalist.

 

Bolagsvärdering på omsättning eller vinst?

Om någon (professionell eller amatör) baserar sin värdering på omsättning begår de troligtsvis ett misstag. Men att dra en hård linje där är att översimplifiera. Ibland kan det finnas anledningar till att utföra en bolagsvärdering baserad på omsättningen. Mer om detta strax.

Att utföra en bolagsvärdering baserad på omsättning är ett klassiskt nybörjarmisstag. Den enda legitima anledningen att basera värderingen på omsättning är när det finns god anledning till att välja att kalkylera marginalen som 100%. Det bästa exemplet är Software as a Service, eller SaaS bolag. I vissa fall, så används även omsättningsvärderingar på t.ex. revisionsfirmor och advokatbyråer, men det är inte alls lika vanligt.

I de allra flesta fall, blir värderingarna missvisande om man använder sig av omsättningsmultiplar. Ett (av många) exempel på sådana branscher är de som handlar med råmaterial. Deras största overheadkostnader är helt enkelt räntorna, eftersom de gör affärer baserat på volym, inte marginaler. Dessa verksamheter kan omsätta väldigt mycket, men ha ytterst små marginaler.

 

 

Bolagsvärdering formel

Den vanligaste och simplaste typen av formel, är användandet av en multipel eller Price/ Earnings ratio. Dessa är i princip samma sak, men multipel, används vanligare för onoterade bolag, och P/E-tal används vanligen för börsnoterade bolag.

Det finns oändliga varianter av olika formler. Tittar man på börsnoterade bolag så brukar man fokusera formeln på hur mycket man tror, att andra snart kan börja tro, att ett visst bolag kan få bra framtidsutsikter. Ett exempel på en sådan formel kan vara: Industritillväxt i kombination med P/E-talet (nuvarande). Sedan kan man såklart välja hur mycket man vill väga dessa mot varandra. Det finns oändligt många sätt att på ett spekulativt sätt investera pengar i börsen.

Sådant arbetar inte Nielsen Valuation Group med. Däremot så arbetar vi med onoterade bolag.

För onoterade bolag, så kan formler se ut bl.a enligt följande:

  • 5 gånger vinsten
  • 3 gånger vinsten plus nettotillgångar

Dessa formler för bolagsvärdering är i dessa allra simplaste form. Jag ser ofta branschkollegors formler, och även formler från vissa startups-inbukatorer. De brukar vara i excel, och utöver vinsten, inkludera en mängd justeringar för alla möjliga olika saker.

Om man använder, eller inte använder formler, är i sig inte det viktiga. Det viktiga är snarare att man normaliserar och viktar både balansräkningen och resultaträkningarna, samt de olika räkenskapsåren. Formler kan till viss del göra detta, men inte fullt ut, vilket är varför det inte går att fuska med bolagsvärderingar, åtminstone inte om det ska bli bra.

Bolagsvärderingar av råvaruföretag blir fel om man utgår från omsättningen

Ett råvaruföretag kan ha en enorm omsättning men mycket små marginaler. Att göra en bolagsvärdering baserat på omsättningen blir därför fel.

Tillgångar och lönsamhet viktigast i en bolagsvärdering

Det viktigaste i en bolagsvärdering är tillgångar och lönsamhet. Det finns inget sätt att komma runt detta. Givetvis väger potentialen in, tillsammans med mycket annat. Men tillgångar och lönsamhet är fortfarande det viktigaste i en bolagsvärdering.

Bolag med hög tillväxtpotential, så kallade tech start-ups, är en annan historia. Mer om detta strax. Problemet med ett bolag som påstås ha hög potential är att köparen vill få betalt för det arbete hen ska göra, för att ta bolaget till nästa nivå. Hen vill endast betala för var bolaget befinner sig idag. Säljaren vill ibland få betalt för potentialen, vilket inte alltid är galet att tänka sig, men det måste finnas mer till potentialen än endast idéer. Idéer har inget monetärt värde.

Just denna frågan om potential kommer upp i nästa varenda bolagsvärdering, och är den största källan till ”disagreements” mellan partena.

Säljare tror ibland:

  • Att de ska få betalt för tiden som de lagt ned på att bygga bolaget. Detta är felaktigt. De får betalt för vad som faktiskt har byggts och uppnåtts vid tidpunkten för bolagsvärderingen.
  • Att köparen ska se potentialen och hur bolaget kan ”lyfta” så fort lite ny energi kommer in från de nya köparna. Detta är inkorrekt. Köparna är villiga att betala för tillgångarna, patenten, bevisad lönsamhet, uppbyggd infrastruktur och kontrakt som de tror kan förbättra omsättningen och lönsamheten.
  • Att deras bolag är som deras bebis. Det är unikt och ovärderligt på grund av blod, svett och tårar som nuvarande ägarna lagt in i verksamheten. Detta är inkorrekt. Köparna kommer att jämföra ditt bolag med andra bolag på den öppna marknaden. De kommer även att överväga andra alternativ, som att starta upp från grunden istället. Eller till och med någon hybridlösning, så som att köpa endast en konkurrents tillgångar. Det finns alltid mer alternativ för köparen än för säljaren.

Köpare tror ibland:

  • Att de enkelt kan starta sin egen verksamhet och börja konkurrera istället. Detta kan i många fall bli korrekt. Men det är väldigt mycket uppförsbacke, med allt från banker till kunder, till leverantörer och för att inte ens nämna konkurrenter. Dessutom tar det förmodligen några år innan du får tillräckligt med luft under vingarna och lönsamheten når önskvärda nivåer.
  • Fördelarna med uppnå skalfördelar undervärderas ofta, och övervärderas sällan. Många bolag behöver inte ens vara i samma bransch för att kunna dela på både resurser och kunder. Detta missar ibland köparna.
  • Köparna tror ibland att säljarna har samma förhandlingsstyrka som i andra affärer, så som när man köper en bil eller ett hus. Försäljning av bolag är dock annorlunda. Köparen sitter ofta på ”alla bra korten” och de vet inte alltid om det. I princip alla bilar och hus som annonseras säljs, antingen direkt eller efter en längre tid, så länge priset är attraktivt. Så är dock inte fallet med bolag. Långt ifrån alla bolag som försäker säljas säljs, även om priset är attraktivt.

 

Startup är svåra att värdera när de är i ett tidigt skede

En startup måste ta sig förbi idéestadiet för att det ska gå att göra en riktig värdering.

 

Vill du göra en bolagsvärdering?

Nielsen Valuation Group hjälper dig att göra en oberoende bolagsvärdering. Kontakta oss nu så kan vi prata bolagsvärderingar utan förpliktelser.

Kontakta oss

Christoffer Nielsen
Artikelförfattare

Christoffer Nielsen

Oberoende expert inom bolagsvärdering, M&A & Due Diligence
[email protected]
Böcker av författaren

Funderar du på ett billigare alternativ eller till och med göra värderingen själv?
Inget stoppar dig, men...

Du riskerar att förlora i domstol, om värderingen inte är vattentät.

Du riskerar att aldrig lösa konflikten, vilket kan skada relationen med din motpart.

Du riskerar att bli förd bakom ljuset när du köper in eller ut dig från ditt delägarskap.

Berätta för oss hur vi kan hjälpa dig

Fyll gärna i så mycket information som möjligt.