Bolagsvärdering

Bolagsvärdering

Hur man kan använda en marknadsvärdering
En marknadsvärdering är en fördelaktig, potentiellt den främsta metoden att applicera, om omständigheterna tillåter det. Tyvärr är ovanligt. Det är även det vanligaste missförståndet när det kommer till bolagsvärdering. Man måste helt enkelt ha en tillräcklig mängd information, för att marknadsvärdering ska bli kunna trovärdig utan att blanda in flera värderingsmetoder. Att som bolagsvärderingsman bli serverad med tillfredställande mängd information för att ensamt kunna använda marknadsvärderingsmetoden är ungefär som att vinna lotteriet. Det finns inga databaser med användbar information i Sverige, men det finns däremot i Storbritannien och USA. Dessvärre håller de så pass låg kvalitet pga en mängd faktorer som vi inte kommer gå in närmare på i just detta blogginlägget.

Ironiskt nog, så är det sällan huvudproblemet att man endast har ett lågt antal transaktioner att basera sin marknadsvärdering på. Detta kan ofta vara ok. Det större problemet är snarare att informationen som finns tillgänglig i princip aldrig är tillräckligt detaljerad. Som ovan nämnt finns det databaser i USA och Storbritannien. Problemet med dessa är att de nästan alltid använder ”cash flow” och inte förtydligar om det handlar om gross profit, EBIT, EBITDA, pre tax net profit, eller post tax net profit. Detta är inte ens för att nämna hur normaliseringar sällan görs, eftersom dessa databaser främst fylls på utav business brokers. Min uppfattning är att marknaden i Storbritannien är något ärligare än marknaden i USA. På det britiska sidorna så står det ibland angivet ”net profit” medans i USA så anges nästan alltid siffror som uppenbarligen är den sida som säljaren vill visa upp. På simpel svenska betyder det att man ”display gross profit” vilket inte alls är i närheten av SDE, eller Sellers discretionary Earnings”.
Man måste göra en kritisk bedömning och det finns inga simpla svar. Tyvärr så finns det många som erbjuder simpla svar. Att ha en något negativ syn på säljarens uppgifter är ofta en finansiellt hälsosam approach. Att endast kolla på bolag som annonseras ut, är ett okvalificerat arbete. En bra bolagsvärderare utreder längre än så.

Sämre aspekter med marknadsvärderingar
Det är tyvärr inte ovanligt att endast titta på bolag som annonseras ut till salu, och kalla detta för marknadsvärdering. Det kanske fungerar så inom fastighetsmäklar-branschen, men inte när det gäller bolagstransaktioner. Samma resonemang och tankesätt som man kan använda inom just fastighetsbranschen, kan dessvärre inte alls användas när bolag säljs. Om två likvärdiga bolag som båda ligger nära ditt bolag (geografiskt, ekonomiskt, storleksmässigt) säljs, så kan man inte alls dra slutsatsen att ditt bolag är värt medelvärdet av dessa andra två bolag.
Problemet är just att informationen inte ens kan anses som i närheten av komplett. Detta gör den inte mindre användbar, utan det gör den ofta oanvändbar. Ett annat problem med marknadsvärderingar ärn hur dem missar det allra viktigaste i en bolagsvärdering, profitabiliteten och bolagets tillgångar.

Avkastningsvärdering och dess applikation
Avkastningsvärderin, som ibland kallas ”ROI-metoden” har en även underkategori som heter diskonterat kassaflöde. Man kan argumentera för att detta är de mest potenta värderingsmetoderna, eftersom de fokuserar på just lönsamhet. Skillnaden mellan värderingsmetoderna ROI och DCF är att ROI fokuserar på vad jag väljer att kalla riktig lönsamhet, mer om detta strax. DCF däremot väljer att fokusera på kassaflödet. Ett exempel på när detta kan bli fel är när man endast vill uppvisa en stor kassa i ett bolag. Det kan man lyckas med, genom att sälja av flera dyra maskiner och stora delar av lagret till underpriset. Då ser det väldigt bra ut, enligt diskonterat kassaflöde, men det ser inte alls bra ut enligt ROI-metoden. Däremot så är det ibland bra att fokusera på kassaflödet, främst i start-ups, som löper betydligt högre risk att ”dö” av likviditetsbrist än en svag balansräkning.

Sämre aspekter av avkastningsvärderingar
Avkastningsvärderingar har tunnelseende på framtida avkastningar. Därmed så missar man bolagets tillgångar. Framtida avkastning är något spekulativt, medans tillgångar är ”hårdvaluta”. När man inte tar hänsyn till värdet på det materiella tillgångarna, så begår man ett misstag.

Substansvärdering och likvidationsavräkning
Inom substansvärdering så finns det en underkategori som heter likvidationsavräkning
Grovt översimplifierat så är substansvärderingen, värdet på bolagets materiella tillgångar, alltså substansen. Man ska dock passa sig för att direktöversätta detta, då det kan misstolkas som något helt annat. Asset approach är den enda översättningen du bör använda om du inte vill göra bort dig på ledningsmötet i USA eller Storbritannien. ”Substance” är något du troligen hör av sheriff´s deputy istället, om du befinner dig i ”fel stadsfel”.

Det finns flertalet olika sätt att se på värdet av tillgångarna, men nästan alltid så ska ersättningsvärde appliceras. Substansvärderingar görs främst på små bolag, som äger mycket maskiner och liknande.

Om man ska sälja eller värdera verksamheten med en substansvärdering som grund, så är det alltid ersättningsvärde som gäller. Bolagsvärderare är oense om många saker, men angående detta så är det flesta kvalificerade bolagsvärderare överens. Ersättningsvärde
Om bolaget skall säljas eller värderas enligt substansvärderingsmetoden så är det ersättningsvärde (replacement value) som skall användas. Det finns många saker som bolagsvärderare inte är överens om, men just detta finns bred förståelse av, bland kvalificerade bolagsvärderare. Ersättningsvärde betyder det värde som det kostar att köpa liknande utrustning i liknande skick, samt kostnaden att transportera och installera den.

Ersättningsvärde skall inte förväxlas med:
Marknadsvärdet på tillgången
Nypriset på tillgången
Det bokförda värdet, alltså ”book value”

Om det spridits trovärdiga och korrekta rykten att ditt bolag är konkursfärdigt, så övergår detta från en substansvärdering till en likvidationsavräkning. Vad är skillnaden? Det är egentligen ingen skillnad, förutom att man applicerar en ”lack of marketability discount”. Du sitter alltså vid förhandlingsbordet med en stor skylt, med stora röda bokstäver där det står ”KONKURSUTFÖRSÄLJNING” bildigt talat. Man skulle möjligen kunna argumentera för att köparen inte förändrar sitt bud pga detta, men i verkligheten så blir helt enkelt så fallet. Sitter man på starkare kort i en förhandling så brukar man utnyttja dem i affärerna.

Det finns en del argumentationer inom branschen huruvida patent skall räknas som ett materiellt värde. Där finns det inga enkla svar. En grov översimplifiering skulle vara att om patentet enkelt går att sälja som vilken annan materiell tillgång som helst, så kan man anse att det är en materiell tillgång. Däremot om det inte anses vara enkelt att sälja patentet, så bör det istället falla in under bolagets immateriella värde. Vissa större bolag köper upp mindre bolag för endast patenten, och tar sedan över personal osv.

Kritik som talar emot substansvärdering som metod

Substansvärderingar, missar mer eller mindre bolagets aktiviteter. Det finns vissa som påstår att substansvärderingar inte är ”riktiga bolagsvärderingar” och det finns en hel del merit i det påståendet. Detta eftersom man egentligen bara värderar tillgångar, och inte själva verksamheten. I vissa fall så är dock verksamheten och tillgångarna samma sak. Låt oss ta två exempel: kryssningsfartyg och hotellfastigheter. I de fallen går det inte att skilja på materiell tillgång och immateriell tillgång. Detta är dock som synes extremt ovanligt, och nästan alltid går det att skilja på materiell tillgång, och immateriell tillgång.

En seriös bolagsvärdering ska kombinera flera värderingsmetoder
Vid värderingar som tittar på avkastning, så har man tunnelseende på intäkter eller kassaflöde, beroende på vilken underkategori man väljer att använda. Man missar ju dock helt och hållet de materiella tillgångarna. Bolag med stora materiella tillgångar får därmed låga vinstmulitplar eftersom de har för stora tillgångar. Föregående påstående är möjligen inte helt korrekt, men det finns definitivt en viss mängd sanning i det. Man straffar sig själv lite genom att ha för stora tillgångar. Lösningen på detta är ofta att leasa tillgångar istället för att äga dem. Så gör de flesta större bolag, för att göra sig attraktiva att investera i. Många mindre bolag missar det, men borde göra mer av det. Det går utmärkt att leasa även äldre tillgångar, även om säljarna av just de tillgångarna ofta bara annonserar de nyaste maskinerna osv. Som ägare av bolag bör man istället se sig om efter mindre finansbolag som erbjuder leasing, och sedan leasa de tillgångar som man anser sig vara mest lönsamma för verksamheten, vilket kan vara både fabriksnya ”top of the line” eller gamla ”rostiga maskiner”.

När man tittar på substansvärde, så som substansvärderingsmetoden eller likvidationsavräkning, så förbiser man lönsamheten i bolaget. Detta medför risken att värderingen blir lägre än med övriga värderingsmetoder. Denna värderingsmetod används uteslutande av mindre bolag. Större bolag lägger mer vikt vid värdet på verksamheten, medan mindre bolagsägare har större fokus på de materiella tillgångarna som ingår i affären.

Sist ut har vi marknadsvärderingar, som är ett ”dubbeleggat” (stavning?) svärd. När man väl kan använda marknadsvärderingsmetoden, så är den det bästa valet, och det gör också bolagsvärderingen något enklare att utföra. Detta är dock att beskrivas som lite av ett ”lab-scenario” alltså något som inte händer i verkligheten, då det finns för mycket komplikationer att ta hänsyn till. Det är tyvärr alldeles för ofta en slarvig översimplifiering att använda sig av marknadsvärderingsmetoden. Man missar då att ta hänsyn till både tillgångar och lönsamhet, vilket är det aboslut viktigaste när man köper ett bolag. Den stora anledning till marknadsvärderingsmetodens bristande möjlighet till applikation i verkligheten, är brist på tillgänglig information om de andra transaktionerna.

Leverantörer av bolagsvärdering

Nischade bolagsvärderare
Ju mer specialiserat ett bolag är, desto bättre är ofta kvalifikationerna att utföra en service med hög kompetens inom det definierade (och ofta smal) område. Specialiserade bolagsvärderare är inte vanliga, ofta på grund av den smala branschen. Det är vanligare att bolagsmäklare och generella affärskonsulter expanderar sitt tjänsteutbud till att erbjuda bolagsvärdering. För att kunna kalla dig läkare eller advokat, så måste du bli godkänd ett ett samfund eller liknande, så som advokatsamfundet. När det gäller bolagsvärdering så är det dock annorlunda, du behöver inte ens en utbildning överhuvudtaget, eftersom bolagsvärderare inte är en skyddad titel. Däremot så har de flesta som beställer en bolagsvärdering, en förhoppning om att både de själva och motparten ska kunna lita på bolagsvärderingen, och därmed så bör värderingen komma från en kvalificerad och specialiserad leverantör.

Bolagsmäklare
Huvudkompetensen hos bolagsmäklare är deras försäljningshantverk, alltså att kunna sälja ditt bolag. Det är svårt att argumentera för att bolagsmäklare skulle vara opartiska gällande priset på bolaget eftersom de alltid representerar säljaren. Detta syns också i tvistemål i domstol, då det inte är så vanligt att en partisk expert används, då domstolar hellre ser att någon opartisk gör bedömningen. De flesta transaktioner av bolag sker dock till konkurrenter, leverantörer, kunder eller så överlåter man verksamheten en generation nedåt i familjen. Alla dessa sker vanligen utan bolagsmäklare. bolagsmäklare är vanligast i de vanligaste branscherna, där det finns väldigt många bolag i just samma bransch. Det finns gott om både bra och dåliga bolagsmäklare. Om du letar efter en bolagsmäklare, så välj inte den som kontaktat dig genom ett kallt telefonsamtal (telemarketing) och som fångat ditt intresse genom att prata om höga siffror. Välj istället den bolagsmäklare som fångat ditt intresse genom en hög nivå av professionalism.

Generalla affärskonsulter
Bolagsvärdering erbjuds ibland av generella affärskonsulter. Dessa bolagsvärderingar må vara ok, men det är inte från specialister inom området. Därför så är det svårt att argumentera för en hög kompetens inom just bolagsvärdering. Konceptet av generalisering vs specialisering gäller inom alla branscher.

Generalla värderingsmän
Det finns vissa som arbetar som generella värderingsmän. Dessa har ofta koppling till försäkringsbranschen, där de behövs. Även om generlla värderingsmän kan vara användbara så är det för mycket av en komplicerad process för någon utan rätt kompetens att utföra en bolagsvärdering.

Onlinevärderingar
En onlinevärdering är lika legitim som en universitetsexamen från ett onlineuniversitet. Om du dyker upp till en förhandling med en onlinevärdering så riskerar du att motparten tappar respekt för både dig och förhandlingen. Onlinevärderingar säljs ofta av telefonförsäljare, och lite till inga mänskliga resurser spenderas på varje enskild värdering. Du får ofta ett långt dokument fyllt med generell information om branschen och ekonomisk tillväxt. Vad du inte får är information som är specifik för dig, vilket borde vara del av den initiala kalkylen.
Justera skulder och tillgångar på transkationsdagen för att matcha senaste årsredovisningen
Tillgångar, inkl fordringar och skulder, inkl leverantörsskulder, samt även den aktuella summan kontanter på bankkontot förändras varje dag. Årsredovisningen, alltså resultaträkningen och balansräkningen görs vanligen en gång per år. En del använder sig av mjukvara som kontinuerligt uppdateras, och färsk data kan produceras varje dag. Det är otroligt viktigt att justera för detta på D-dagen för transaktionen. bolagsvärderaren måste alltid deklarera vilket datum nyckelsiffrorna är tagna ifrån, om bolagsvärderaren skall vara värd sin (oskyddade) titel. En bolagsvärdering används ofta till något, så som utköp av delägare, eller ta in en ny delägare, eller försäljning eller köp av ett helt bolag. Med högsta sannolikhet ska kommer bolagsvärderingen inte att användas samma dag som den utförs, eller samma dag som nyckeltalen är tagna ifrån. Det är just exakt därför som det är så viktigt att justera siffrorna så att de matchar. Det finns två sätt att ”matcha sifforna på”, varav det enklaste är att helt enkelt justera bolagsvärderingen uppnåt eller nedåt. Den lite mer krångliga vägen är att lägga till och ta bort pengar från bankkontot, styra om fordringar osv, men det finns egentligen ingen anledning till att välja denna mer komplicerade vägen.

Vad är en bolagsvärdering egentligen är
There is no such thing as a definitive truth within business valuation, apart from the fact that any and all businesses are worth whatever someone is willing to pay for them. A business valuation is best seen as a professional, unbiased and qualified opinion on the value of the business.

Det finns ingen definitiv sanning inom bolagsvärdering, utöver att alla bolag är värda vad någon är villig att betala för dem. En bolagsvärdering skall ses som en professionell, oberoende och kvalificerad åsikt om värdet på ett bolag.

Låt oss bryta ned detta:

Åsikt: En bolagsvärdering är endast en åsikt, därför skadar det sällan att ta in flera åsikter. Detta är extra relevant om du inte litar på din bolagsvärderare, eller om du inte håller med hen. Det finns många bra och dåliga bolagsvärderare på marknaden. Om din magkänsla säger att du inte kan lita på din, så skaffa dig en second opinion. I vissa extrema fall, så som när delägarna av bolaget har väldigt skilda åsikter om värdet på bolaget, så är det extra viktigt att ha flera bolagsvärderingar.

Oberoende: En bolagsvärderare tillför endast värde om den är oberoende, och när det inte går att tolka som att denne har andra intressen eller intentioner. Det får helt enkelt inte lämnas utrymme för att misstolka detta, och inga slags intressekonflikter av något slag får förekomma. I t.ex. domstolar, så spelar det sällan någon roll vilken åsikt varken den kärande eller svarande har, utan det är endast åsikten hos de oberoende expterna som spelar roll. Huruvida bolagsmäklare är oberoende eller inte, är en evig debatt där båda sidor har bra argument. Dessutom så dömer domstolarna ofta olika beroende på en stor mängd omständigheter. Om du anlitar en bolagsvärderare som inte erbjuder sig att sälja ditt bolag, så slipper du detta problemet.
Det finns också seriösa bolagsmäklare, som kan tillföra bra värde i transakationen av bolaget. Dessa kan kännas igen genom att de inte använder telemarketers för att attrahera kunder, och i termer av värdering så har de respekt för importansen utav värderingen, och därför kontrakterar de externa bolagsvärderare, för att få flera åsikter om värdet innan de annonserar ditt bolag. Du bör alltid välja att arbeta med professionella experter, och undvika de övriga, oavsett om ditt fall är på väg till domstol eller om du bara ska köpas ut från bolaget.

Kvalificerad: Det är att anses som en börda för branschen att det inte krävs relevant utbildning eller erfarenhet för att utföra en bolagsvärdering. Hur skulle det vara om så vore fallet med advokater, alltså att de inte skulle behöva en jur kand. Utöver det, så är det möjligen svårt att sätta fingret på exakt hur man ska definiera en bolagsvärderare som kvalificerad. Man kan argumentera för att det bästa sättet att bedömma kvalifikation hos en bolagsvärderare, är genom att titta på hur pass specialiserad organisationen är. En generell bolagskonsult är förmodligen inte lika kvalificerad som en specialiserad bolagsvärderare. Det gamla konceptet av generalisering vs specialisering är fortfarande applicerbart.

Professionell: En bolagsvädering måste inkludera en personlig besiktning på plats i bolagets lokaler, samt en intervju av bolagsledarna. En del onlinevärderingstjänster hävdar att man använda endast publik information från t.ex. allabolag och liknande, och att ett besök hos bolaget i fråga därmed är onödigt. Det här är givetvis felaktigt, då man behöver utföra en normalisering av årsredovisningen. Precis som många telefonförsäljarbolag, så har dessa onlinevärderingsbolag mycket klagomål. Ofta säljs dessa onlinevärderingstjänster av just telefonförsäljare också. Problemet är inte att en otillräcklig mängd arbete lagts ned på värderingen, utan problemet är en inget arbete alls lagts ned på bolagsvärderingen. Så fort ditt kreditkort blivit godkänt, så spottar hemsidan ut en bolagsvärdering eller så mejlas den till dig. Den är ofta full av generell information, som inte är unik för dig, och därför har denna informationen inget värde för dig. Ibland Det är inte ovanligt att ”sminka” den, genom att skapa utseende som liknar en universitets-avhandling, eller att den ser ut som en ”check” alltså den betalningsmetoden som fortfarande är vanlig i USA, men inte finns i Sverige.
Om du är en delägare som är på väg att bli utköpt av din affärspartner, så har du ingen skyldighet att ens titta på en sådan illegitim bolagsvärdering, oavsett hur estetiskt tilltalande den är, precis som din affärspartner inte har någon skyldighet att titta på det ”värderingsdokument” som du precis gjorde,när du skrev siffran du vill ha på en servett. Sänk inte ribban för professionaliteten, och behandla din motpart på samma sätt som du själv förväntar dig att bli behandlad. Även om konflikter må finnas, så kan dem förmodligen endast lösas genom ett vuxet beteende mellan delägarna.

Bolagsvärdering på omsättning eller vinst?
Om någon (professionell eller amatör) baserar sin värdering på omsättning, så begår dem troligtsvis ett misstag, men att dra en hård linje vid det, är att översimplifiera, då det ibland kan finnas anledningar till att utföra en bolagsvärdering baserad på omsättningen. Mer om detta, strax. Att utföra en bolagsvärdering baserad på omsättning är ett klassiskt nybörjarmisstag, eller amatörmisstag. Den enda legitima anledningen att basera värderingen på omsättning, är när det finns god anledning till att välja att kalkylera marginalen som 100%. Vad betyder detta kan man då undra? Vanligen så man inkludera Software as service-bolag i detta. Beroende på hur man kalkylerar, så kan man välja att ha majoriteten av kostnaderna som overheadkostander, eller att man kalkylerar in marknadsföringskostnader och därmed får ut en marginal på tjänsterna. I 99% av fallen skall man dock inte basera en bolagsvärdering på omsättningen.

När det kommer till alla andra branscher, där man kan applicerbara och kalkylera en marginal på tjänsterna eller produkterna, så är det ”ett lagbrott”(inte bokstavligt) att basera bolagsvärderingen på omsättningen. Det finns många bolag och branscher där marginalen kan anses vara 100% men det finns också många bolag och branscher där marginalen kan anses vara bara en bråkdel av en procent. Exempel på sådana branscher är de som handlar med råmaterial, där deras största overheadkostnader helt enkelt är räntorna, eftersom de gör affärer baserat på volym, inte marginaler. Då må inte vara ett brott som du kan gripas och åtalas för (att utföra en bolagsvärdering baserat på omsättning) men det är ungefär på samma nivå av intelligens som att gå in i en båtaffär och fråga båtförsäljaren hur bra båten går att köra på motorvägen. Föreställ dig hans reaktion. Detta borde vara din reaktion när din motpart i förhandlingen försöker basera bolagsvärderingen på omsättning.

Det viktigaste i en bolagsvärdering är tillgångar och lönsamhet
Det finns inget sätt att komma runt detta på. Givetvis väger potentialen in, tillsammans med mycket annat, men tillgångar och lönsamhet är fortfarande det viktigaste i en bolagsvärdering. I termer bolag med extremt tillväxtpotential, så kallade tech start-ups, så är detta en annan historia, och mer om detta kommer i nästa kapital, nedan. Problemet med ett bolag som påstås ha astronomisk potential är att köparen vill få betalt för det arbete hen ska göra, för att ta bolaget till nästa nivå. Hen vill endast betala för var bolaget befinner sig idag. Säljaren vill ibland få betalt för potentialen, vilket inte alltid är galet att tänka sig, men det måste finnas mer till potentialen än endast idéer. Idéer har inget monetärt värde, medans bra ”execution and built up infrastructure” i brist på bättre svensk översättning, är vad som kan göra att en idé transformeras till ett ”riktigt värde på bolagsvärdering och för köparen”. Just denna frågan om potential kommer upp i nästa varenda bolagsvärdering, och är den största källan till ”disagreements” mellan partena i en bolagsvärdering.

Säljare tror ibland:
Att de ska få betalt för tiden som de lagt ned på att bygga bolaget. Detta är felaktigt, de får betalt för vad som faktiskt har byggts och uppnåtts vid tidpunkten för bolagsvärderingen.
Att köparen ska se potentialen och hur bolaget kan ”take off” så fort lite ny energi kommer in från de nya köparna. Detta är inkorrekt. Köparna är villiga att betala för tillgångarna, patenten, bevisad lönsamhet, uppbyggd infrastruktur och kontrakt som de tror kan förbättra omsättningen och lönsamheten.
Att deras bolag är som deras bebis. Den är unik och ovärderlig på grund av blod, svett och tårar som nuvarande ägarna lagt in i verksamheten. Detta är inkorrekt, köparna kommer att jämföra ditt bolag med andra bolag på den öppna marknaden, och andra alternativ som att starta upp från grunden istället, eller till och med någon hybridlösning, så som att köpa endast en konkurrents tillgångar. Det finns alltid mer alternativ för köparen än för säljaren.

Köpare tror ibland:
Att de enkelt kan starta sin egen verksamhet och börja konkurrera istället. Detta kan i många fall bli korrekt, men det är väldigt mycket uppförsbacke, med allt från banker till kunder, till leverantörer och för att inte ens nämna konkurrenter. Dessutom så tar det förmodligen några år innan du får tillräckligt med luft under vingarna och lönsamheten når önskvärda nivåer.
Fördelarna med uppnå skalfördelar undervärderas ofta, och övervärderas sällan. Många bolag behöver inte ens vara i samma bransch för att kunna dela på både resurser och kunder. Detta missar ibland köparna.
Köparna tror ibland att säljarna har samma förhandlingsstyrka som i andra affärer, så som när man köper en bil eller ett hus. Försäljning av bolag är dock annorlunda, och köparen sitter på inte ovanligen på ”alla bra korten” och de vet inte alltid om det. I princip alla bilar och hus som annonseras säljs, antingen direkt eller efter en längre tid, så länge priset är attraktivt. Så är dock inte fallet med bolag, då långt ifrån alla bolag som försäker säljas, faktiskt säljs, även om priset är attraktivt. Det är helt enkelt köparnas marknad, och de kan därför backa ur en deal om de inte får som de vill, utan att de behöver vara rädda för att gå måste om något, om de skulle komma fram till att de faktiskt ville köpa bolaget, några månader senare. Denna taktiken ”scarcity” alltså att förlora affären till någon annan, används ofta av fastighetsmäklare och i de fallen så finns det ofta en relativt hög nivå av sanning i vad fastighetsmäklaren påstår. Däremot om bolagsmäklare skulle använda samma taktik, så är det med hög sannolikhet endast en försäljningstaktik och inget annat, som inte är lika förankrad i verkligheten. Budgivning där priset trissas upp är vanligt vid köp av fastigheter, men extremt ovanligt vid köp av bolag.

Hur bolagsvärdering av tech start-ups är annorlunda
bolagsvärdering i generella termer innehåller alltid en viss mängd spekulation. Däremot när det kommer till att värdera tech start-ups, så skall det inte nödvändigtsvis definieras som en bolagsvärdering, utan det handlar mer en ren spekulation. Det vore till och med mer korrekt att kalla det, för just exakt det, alltså att inte ens använda ordet bolagsvärdering. Detta är för att inte går riktigt går att komma fram till ett trovärdigt intrinsic value, utan hela ”bolagsvärdeingen” måste baseras på spekulativa siffror, som inte är tagna från bolagets bokföringen, utan endast spekulativa marknadsundersökningar och liknande.

Som en tumregel, så kan man kategorisera tech start-ups i olika steg, och därefter bedömma dess potential

Steg 1: Endast idé
Steg 2: Aktiebolagets registreras, marknadsplan skrivs, en spekulativ budget skrivs.
Steg 3: Man hyr ett kontor, eller kontorshotell, gör de första anställningarna och ”ordnar eller anskaffar vad som är nödvändigt för day to day operations”
Steg 4, Försälningsstart
Steg 5, Tillväxtstadie

Under steg 1, så har bolaget inget värde, och det är ovanligt att investerare är intresserade eller investerar i detta läget.

Under steg 2, så kommer ofta den första rundan av investeringar. Detta medför hög risk, så hög risk som det någonsin kan bli, och vid det här stadiet så frågar investerarna ofta efter stora delar av bolaget, eftersom de vanligen är medvetna om riskerna och hur många tech start-ups som misslyckas. Investerarna väljer helt enkelt att sprida risken, och de få bolag som lyckas, betalar helt enkelt för de bolag som inte lyckas. Jämförelse kan göras med hur bolån och försäkringar kalkyleras (endast ett fåtal bolån leder till exekutiv auktion och endast ett fåtal av försäkringstagarna utnyttjar föräskringarna) Det är alltså så pass svårt att lyckas när bolaget är så pass ungt. De flesta investerare är inte intresserade vid det andra steget.

Under steg 3. så börjar de flesta investerare öppna upp för att eventuellt investera och engagera sig i verksamheten. Det börjar numera se ut mer som ett bolag, och ”day to day operations” börjar bli en verklighet under det tredje steget. Om man drar en referens till formel 1, så kan man jämföra detta med att bilarna ställer sig på startbanan och startar motorerna. Det finns en annan anledning till varför just det tredje steget är det viktigaste för tech start-ups, och det är helt enkelt för att det är just nu som de allra flesta, en majoritet, får sin första investering, och får sin första reella chans att kunna lyckas. Detta är också lugnet före stormen, som alla entreprenörer hoppas på, då de tror att bolaget ska ”blow up” så fort de fått sin investering. Ibland är det sant, ibland inte. Rent statistiskt så ser det dock något negativt ut fortfarande. Detta steget har vissa likheter med IPO eller Initial Public Offering. Under IPOn så är det många investerare som engagerar sig, för det är något stort som är på väg att hända.

Under steg 4, så kommer troligen den andra rundan av investerare att engagera sig. Värdet på aktien har troligen ökat mycket vid denna tidpunkten, även om försäljningsvolymerna inte är lika imponerande som vad man skulle kunna förvänta sig av ett traditionellt bolag, som inte är en tech start-up. Detta steget kan också definieras som ”proof of concept”-steget. När konceptet har bevisat sig, så behöver grundarna av bolaget inte längre jaga investerare på en ”desperat nivå” som fallet ofta är i början. Nu börjar investerarna istället kontakta grundarna.

Under steg 5, så är försäljningen i tillväxt-steget. Nu är bolaget inte nödvändigtsvis att betrakta som ett tech start-up längre, utan helt enkelt bara ett vanligt tech-bolag. Man har tagit sig förbi de initiala stegen, och numera skall bolagets värderas som ett vanligt tech-bolag där man lägger extra vikt vid lönsamheten och skalbarheten.

Bolagsvärdering gratis

Vissa bolagsmäklare erbjuder bolagsvärdering utan kostnad. Utöver det, så finns det vissa hemsidor på nätet som även dem erbjuder gratis bolagsvärdering. Tyvärr så håller de som är gratis, sällan den kvaliteten som man kanske vill ha när man ska genomföra en transaktion. Man får ofta men inte alltif, vad man betalar för. Man kan dock ibland få en bra deal om man väljer en leverantör som har låga overhead-kostnader. Däremot så kan man ju ta några gratis värdering på nätet om man är nyfiken och vill lära sig mer.

Bolagsvärdering mall

Det finns många organisationer av olika slag, som är relaterade till start-ups som kontaktar Nielsen Valuation Group. De presenterar ofta sina mallar i excel, ang hur man ska tänka när man värderrar en startup. London och Kalifornien är väldigt överrepresenterade här. Tyvärr så leder detta sällan till försäljning för oss, med den enkla anledningen att det inte riktigt går att utföra en bolagsvärdering på ett startup utan att blanda in för mycket spekulation. Bolagsvärdering är relativt spekulativt som det är, och när det kommer till startups så blir det enligt oss endast en spekulation, det blir ingen riktig värdering, med våra mått mätta. Ofta så är det yngre män som vill använda värderingen till en serie A, med investeringar, och då har det redan tänkt ut vilket värde de vill ha på bolaget. Sådant sysslar inte Nielsen Valuation Group med, så vi har numera slutat annonsera i bl Mountain View, San Jose, San Francisco etc, vilket är mer känt som Silicon Valley. Mallar i all ära, men anledningen till att bolagsvärderingar som utgår och kommer från mallar, inte fungerar beror på att man inte gör en tillräckligt bra normalisering av årsredovisningen. Just denna normaliseringen är vad som påverkar värdering mest, i de flesta fall. Mallar blir därmed lite för fyrkantiga.

Bolagsvärdering excel

Alla bolagsvärderingar inkluderar en kalkyl, som ofta görs i excel. Man kan dock göra den i andra program också. Just vilket program man använder är inte centralt i en bolagsvärdering. Själva slutkalkylen är simpel, medan normaliseringen kan vara desto krångligare. Att ha en standardiserad normalisering av årsredovisningen i excel fungerar sällan till en tillfredsställande nivå. Tänk dig om en advokatbyrå hade matat in siffror i ett excel-ark och sedan påstått sig kunna tala om huruvida någon är trolig att dömas i brottmål, eller vinna ett tvistemål. Dessa excel-ark må vara potenta till en viss nivå, men de kanske inte fullt ut kan slutföra arbetet. Däremot så får man såklart gärna använda excel för att slutföra kalkylen i. Det är en hårfin gräns mellan dessa. Poängen är att standardiserade och automatiserade värdering, med eller utan excel inte fungerar.

Bolagsvärdering nyckeltal

Det finns nästan oändigt med nyckeltal att använda när man gör en bolagsvärdering, men man bör lägga fokus på de som faktiskt spelar roll och flyttar på nålen i värderingen, Några av nyckeltalen är betydligt viktigare än de andra, ungeför på samma sätt som 80/20 regeln skulle antyda. De viktiga nyckelen är tillgångar och lönsamhet. I termer av en resultaträkning, så är sista raden har stor betydelse medan en mindre roll. Raderna därimellan saknar nämnvärd betydelse eftersom det är ganska fritt fram att flytta runt dem som man själv ösnskar. Detta tillhör de vanligaste missförstånden inom bolagsvärdering, att mittenraderna skulle ha stor betydelse. Visserligen så kan ett bolag anses vara mer potent om man lyckas riktigt bra med sina marginaler, eller med sin omsättning, men allt man gör bra kommer synas på sista raden, annars har man gjort något likvärdigt ”mycket fel” någon annanstans.

Bolagsvärdering exempel

Om ni önskar se ett exempel på någon bolagsvärdering, så är det bara att kontakta oss så fixar vi det. Tyvärr så är mycket, men inte allt, konfidentiellt. Trots detta så har vi flertalet värderingar vi kan visa upp. En värdering är generellt sett bättre, ju mer unik den är. Fyrkantiga standardiserade värderingar är lika med lågkvalitativa värderingar. Ju mer generell information den innehåller, om din bransch, BNP-tillväxt, räntor mm, ju sämre är värderingen. Information som inte är unik för dig, har inget värde för dig. Om så önskas, så sitter vi gärna ner med er, och visar på skillnaderna mellan en riktig värdering, och en värdering som låtsas vara på riktigt, i brist på bättre ordval. Det är skillnad på att göra ett uttömmande och bra jobb, och att endast spotta ut ett långt dokument som ser estetiskt tilltalande. I tvistemål, både i Sverige, UK och USA så håller aldrig dessa standardiserade värderingarna.

Bolagsvärdering modeller

Man bör vara restrikvtiv med använda sig av standardiserade modeller. Det är bättre att fokusera på metoderna som ska användas för bolagsvärdering och hur dessa ska kombineras. Det finns som ovan nämnt enklare modeller av bolagsvärdering som ligger på nätet, och är gratis att använda. Man bör ta dessa för vad det egentligen är, alltså en gratis-tjänst, för någon som är nyfiken, utan mänskligt arbete som är nedlagt. Ska man ändå göra en bolagsvärdering online, så kan man ju dock lika gärna ta någon som är gratis.

Värdera onoterade bolag

Börsnoterade bolag behöver ingen värdering. Du har redan tradinghistoriken vilket är lika med värdet på aktien (och sedan kan man räkna baklänges och få bolagets värde. Att värdera onoterade bolag är däremot en annan historia och det finns och korta och enkla svar om hur detta skiljer sig i rena pengar mätt. Ett välkänt britiskt corporate finance-bolag som var min motpart i High Court hävdade att en ”private company discount” bör ligga i krokarna kring 35-45%. Jag är beredd att hålla med dem, men endast, och det är centralt, endast om det är samma storlek på bolagen. Privata bolag är ofta betydligt mindre, och får därmed även mindre multiplar, då risken är högre. I ett teoretiskt scenario där båda bolagen är lika stora, så håller jag dock med min fd motpart om detta. Problemet i detta tvistemålet var at bolaget det handlade om var alldeles för litet, medan det jämfördes mot gigantiska globala bolag, vilket givetvis är felaktigt. Majoriteten av alla privata bolag, skulle jag gissa på (ej bekräftad statistik) omsätter under 10 mkr, medans det är ovanligt med bolag på börsen som omsätter under en miljarder SEK.

Bolagsvärdering vid försäljning

Det finns många som bolagsvärdering. Vissa är partiska med egna intressen, medans andra är opartiska. Varje företagare får själv avgöra vem hen vill anlita för en bolagsvärdering, inför en försäljning. Jag menar att partiska åsikter bör tas med försiktighet, men alla får själva göra sin egen ”värdering” kring bolagsvärdering. Försäljning av bolag är ett ”djupt hav” med många fula fiskar, tveksamma årsredovisningar, tveksamma normaliseringar. När det kommer till det sistnämnda, så är bolagsmäklare i USA som allra värst. De tar fram P&L och tar sedan bort i princip alla kostnader, och kallar sedan gross profit för cash flow, utan att definiera det vidare. Gå gärna in och titta på amerikanska annons-sajter där bolag annonseras. Som tur är, så är det inte lika illa här i Sverige, eller i Storbritannien.

I just Storbritannien få finns det istället ett annat problem, som även finns i USA men inte är lika vanligt där. I Sverige och Norge har jag knappt hört något om det alls. Detta problemet är falska köpare av företag. Om ni googlar på ”David Barnett business buyer guru experience” så hittar ni ett väldigt intressant avsnitt av en podcast, som även ligger i videoform på Youtube. Kortfattat, så säljer de ”get rich quick” -kurser, där de lovar att man kan köpa ett bolag för £1, för att sedan ha en lång avbetalning med en massa konstiga villkor. Många företagare upplever det som jobbigt att bli kontaktade av köpare som påstår sig vara seriösa, för att det senare ska visa sig något helt annat. Det är just två personer som stuckit ut i debatten, vi kan kalla dem för Mr CL och Mr JH, utan att nämna deras fulla namn. Den ena är en av de största som säljer kurser där man påstås kunna köpare bolag för £1, medans den andra hjälper folk att välja bolagsmäklare, med påståenden om att man kan få mer för bolaget än vad det är värt.

Dessa två är ofta i luven på varandra på olika plattformar och forum. Båda är väldigt partiska, och jag menar att antingen köparen eller säljaren blir lurad om ett bolag säljs för £1 alternativt ”långt mer än vad det är värt”. Jag menar att oberoende specialister är de man bör lita på i en transaktion av sitt bolag. Denna rådgivaren ska tydligt ta avstånd från allt som kan tolkas som något annat än opartiskhet. Helst ska det finnas en antikorruptionspolicy också.

Bolagsvärdering kalkylator

Det finns flertalet kalkylator eller miniräknare som påstås kunna räkna ut bolagets värde på nätet, som du kan googla dig fram till. Så vitt jag vet, så finns det i alla fall en sådan i Sverige, och minst en till i England. Tyvärr så är de inte så funktionella om man ska genomföra en transaktion, men det är ganska kul att leka lite med siffrorna, och jämföra skillnader. Bolagets värde ökar i rask takt med att man får upp vinsten, och sånt kan vara kul att se. Testa gärna de olika kalkylatorerna som går att hitta, även den i England.

Företagsvärdering är processen av att genomföra en bedömning av det mest troliga värdet på bolaget i transaktionen, när båda parterna är lika motiverade slutföra transkationen. En kvalificerad värdering av ett företag skall vara enligt principen av intrinsic value, och innehålla en opartisk normalisering av årsredovisningen. Slutkalkylen i en bolagsvärdering är en relativt snabb och enkel process, vilket ofta är det enda man får när man beställer onlinevärderingar utan platsbesök. Just denna processen av att normalisera årsredovisningen samt även att väga och vikta samman flera värderingsmetoder är vad som kräver mest tid och kompetens av företagsvärderaren. Normaliseringen av årsredovisningen är ofta vad som påverkar företagsvärderingen mest. Att värdera företaget, ger endast ett mervärde och fyller endast sin funktion om den är opartisk och oberoende.

De värderingsmetoder som är vanligast när man värderar bolag är; marknadsvärderingsmetoden, avkastningsvärderingsmetoden och substansvärderingsmetoden. Alla dessa har sina styrkor och svagheter, samt sina egna underkategorier. Ingen värderingsmetod är dock ensamt tillräckligt komplett, för att kunna värdera ett företag,

Marknadsvärderingsmetoden tar vanligen inte tillräcklig hänsyn till varken lönsamheten eller tillgångar, vilket är det mest centrala vid en värdering av ett företag, därmed så blir resultat sällan enligt intrinsic value.

Avkastningsvärderingsmetoden tar inte hänsyn till företagets tillgångar, vilket medför att företag med stora tillgångar får felaktiga värderingar. Även företag med dålig lönsamhet, kan få felaktiga värderingar.

Substansvärderingsmetoden tar inte hänsyn till lönsamheten, vilket medför att företag utan större tillgångar får felaktiga värderingar. Även bolag som är väldigt lönsamma, kan få felaktiga värderingar.

Funderar du på ett billigare alternativ eller till och med göra värderingen själv?
Inget stoppar dig, men...

Du riskerar att förlora i domstol, om värderingen inte är vattentät.

Du riskerar att aldrig lösa konflikten, vilket kan skada relationen med din motpart.

Du riskerar att bli förd bakom ljuset när du köper in eller ut dig från ditt delägarskap.

Berätta för oss om dina behov av företagsvärdering

Vänligen notera att vi inte åtar oss alla uppdrag. Vi applicerar en viss selektivitet.

´
´