Hur värderas företag? Ordlista och metoder i företagsvärdering

foretagsvardering5

Företagsvärdering: Att sätta pris på ett bolag

Företagsvärdering eller marknadsbedömning är ett generellt koncept för att mäta ett företags ekonomiska värde. Den kan användas för flera applikationer, så som försäljning av hela företaget, eller för att köpa ut en delägare, för skattesyften, eller bodelning (inklusive skilsmässa). Företagsvärdering är oreglerat och det finns mycket få formella regler för att värdera ett företag. Däremot så undersöks allt vanligen noga när en tvist väl hamnar i domstol.

Vad som är centralt i företagsvärdering

Värdering av företag har många olika syften, bland annat relaterat till skatter och interna transaktioner, inklusive ersättning till anställda som ibland kan få aktier, vilket då gör Skatteverket, HMRC och IRS intresserade. Att bedöma ett företags värde kan ibland beskrivas som en konstform, eller en vetenskap. Sanningen är det är definitivt ingen exakt vetenskap, utan det finns alltid en viss mängd spekulation.

Det finns många formella modeller osv, men att enbart förlita sig på en modell, utan en kompetent värderare är riskfyllt. Många hävdar att man behöver jämna ut de skillnader som väldigt lätt uppstår och som gör att värderingen lätt ”sticker iväg” åt något håll.

Metoder för att värdera företag

Det finns många metoder inom företagsvärdering, som kan användas för att analysera och kalkylera värdet. Vi kommer nedan gå igenom de vanligaste metoderna. Det finns dock fler saker man bör ta hänsyn till, så som normaliseringen av årsredovisningen.

1, Värderingsmetoder som är baserade på inkomster

Grundkonceptet av företagande och ett företag är ju att generera avkastning åt sina ägare, oavsett man vad potentiellt kan tycka om det. Det är just därför avkastningen är central i värderingen av företag. Man brukar definiera detta som en cap rate, eller capitalization rate. En cap rate på 25% gör att företagets värde återgenererats till köparen med en hastighet på 25% per år, alltså 4 år. Det är dock viktigt att jämföra post tax med post tax, eller pre tax med pre tax, för att inte få felaktiga siffror.

Man kan också applicera en något mer avancerat metod, med kalkylränta och slutvärde, som kallas diskonterat kassaflöde. Även om det finns fördelar med att vara mer avancerad, så skapar det också sårbarhet, framför allt i hur svårt det för att förutsäga framtida kassaflöden. Det ofta en bättre idé att hålla sig till något stabilare metoder, så som en konventionell cap rate.

2, Tillgångsbaserad värdering, eller substansvärdering

En företagsvärdering som är baserad på tillgångar, bör definiera hur dessa tillgångar har värderats.

1, Det bokförda värdet i årsredovisningen

2, Värdet på den öppna marknaden

3, Kostnaden för att ersätta tillgången

Book value betyder siffrorna från balansräkningen, alltså bokfört värde, som följer alla regelverk principer och lagstiftning som finns. Dessa regler är främst angående avskrivningarna som får göras, och kan göras. En företagare vill ibland skriva av mer, för att minska skatten, och ibland vill företagaren skriva av mindre, för att hålla företaget ”solvent” alltså inte behöva göra en kontrollbalansräkning och ev senare bli tvingad att kursa ett bolag, främst om de har tillgångar. Skatteverket, IRS, HMRC mm, De vill inte heller att man minskar på skatten allt för mycket, samtidigt som de inte vill så uppblåsta ”bokvärden” book values.

Marknadsvärde behöver förmodligen ingen större introduktion. Det ska dock tilläggas att MSRP inte är samma sak som marknadsvärde, utan marknadsvärde är vad tillgången transaktionspris. Alltså inget utgångspris eller ”före prut-pris” i brist på bättre svenskt ordval. MSRP står får Manufacturer Suggested Retail Price, och är en vanlig term i USA:

Ersättningsvärde är att anses som det mest korrekta och exakt vad man ska och bör använda. Det skiljer sig knappt något alls från marknadsvärde, enda skillnaden är att kostnaden för transport och installation är medräknat. I 95% av fallen så är marknadsvärde och ersättningsvärde samma sak.

Grundkonceptet av företagande är att generera avkastning åt sina ägare. Just därför är avkastningen en central i värderingen.

När företaget befinner sig i en finansiellt stressad situation så får man sällan ut rätt pengar för tillgångarna. Tyvärr gäller djungelns lag och relativt små variationer i företagets framgång, får större utslag på värderingen. Detta beror dels på att multiplar används. Sedan vill alla köpa företag som är på väg uppåt, medans företag som är på väg ned i botten är desto svårare att marknadsföra och sälja.

När man har ett företag som stadigt ökar vinsten år efter år, så får man ofta en ”bonus” på multipeln på ett sätt eller annat sätt. En bra företagsvärdering bör ta hänsyn till det, medans en dålig bolagsvärdering kanske inte gör det. Oavsett om värderingsmannen tar hänsyn till det eller ej, så gör köparen definitivt det. Samma sak gäller även åt andra hållet.

När ett företag befinner sig i en finansiellt stressad situation så utnyttjar köparna detta. Man kan argumentera moral fram och tillbaka, men det är marknadens krafter som styr, och när någon är i behov av att sälja hastigt, så kan man få en större mängd skambud. Därmed så vill man aldrig framstå som nödställd, även om man potentiellt skulle vara det.

  1. Approach Based on Market Value

”The approach to market value assessment seeks to determine the value of your company by matching your company with comparable ones recently sold. The theory is like using comps or equivalents to value a house for real estate. This strategy works only when there are enough close companies to compare.”

Marknadsvärderingsmetoden

Marknadsvärderingar försöker allokera eller matcha värderingen efter vad andra företag sålts för. Det finns en stor mängd problem med detta, även om den i teorin är bästa metoden att använda. Man bör ha flera parametrar som man väger in, en endast själva köpeskillingen.

Ordlista företagsvärdering

Market Cap Rate

Procentsats som investeringar genererar per år, i jämförelse mot köpeskillingen. Här ska man endast räkna med nettobeloppen, även om säljare av företag ofta använder brutto-belopp i sina annonser.

Vinstmultipel och omsättningsmultipel

Detta betyder i princip samma sak som ovan nämnda cap rate. Skillnaden är att den anges i en siffra, så som t.ex. 3. Omsättningsmultiplar ska i princip aldrig användas, men det finns undantagsfall. När man använder vinstmultiplar, så är det viktigt att jämföra äpplen med äpplen. Vissa anger före skatt, andra anger efter skatt.

Eget kapital eller bokvärde

Tillgångar minus skulder på balansräkningen. Detta är en ”snabbversion” av substansvärdering, även om det inte riktigt är att anses som en komplett värdering.

Likvidationsvärdering

Likvidationsvärde eller slaktvärde är vad man får för tillgångarna om de behöver säljas hastigt. T.ex. om lastbilarna behöver säljas till en lastbilshandlare, eller ditt lager med kosmetiska produkter behöver säljas omgående till en konkurrent, leverantör eller kund.

DCF eller diskonterat kassaflöde

Diskonterat kassaflöde är en inkomstbaserad värderingsmetod. Den använder sig av en kalkylränta, som ofta är hög. Man använder denna metoden mest inom VC, alltså venture capital, för startups och liknande där bokfört värde är mindre intressant. Många startups överlever inte sin ”barndom” i brist på bättre ordval. Det kan låta hårt, men det är extremt riskfyllt med startups, och all investering bygger på framtida exponentiell tillväxt.

Tillgångar osv, gör investeringen sällan tillräckligt intressant, med riskerna som följer. Diskonterat kassaflöde är en väldigt spekulativt värderingsmetod, som innehåller flertalet rörliga delar, som är väldigt ”forecast heavy”. Om projektionerna inte infaller, så faller värderingsmetoden.

f) Företagsvärdering mall
Det finns vissa mallar man kan använda, som ibland kommer i form av dokument i excel. Då kan det visserligen fungera som en kalkylator, vilket är roligt att leka runt med, när man testar olika siffror och se hur värdet på företaget ökar om man bara gör ett bra bokslut. Detta är dock ingen komplett företagsvärdering då den inte gör en normalisering av årsredovisningen.

Vilken är den bästa värderingsmetoden?

Inkomstbaserade värderingsmetoder är vanligare än de övriga och man kan argumentera för att de ett bra val. Däremot så finns det stora risker med att de blir missvisande om företaget inte går med vinst, men äger stora materiella tillgångar. Vice versa gäller också, dvs en tillgångsbaserad värderingsmetod är olämplig på ett företag som inte har tillgångar, men går med bra vinst. Det är därför man måste kombinera flera värderingsmetoder för att uppnå ett trovärdigt värde.

Funderar du på ett billigare alternativ eller till och med göra värderingen själv?
Inget stoppar dig, men...

Du riskerar att förlora i domstol, om värderingen inte är vattentät.

Du riskerar att aldrig lösa konflikten, vilket kan skada relationen med din motpart.

Du riskerar att bli förd bakom ljuset när du köper in eller ut dig från ditt delägarskap.

Berätta för oss hur vi kan hjälpa dig, och få 30 min inledande konsultation

Vi besvarar 90% av förfrågningarna inom 2h. Du blir bara kontaktad en gång, vi har inga nyhetsbrev eller kundundersökningar. Vår prisnivå är ca hälften av vad de fyra stora kostar.

´
´