Företagsvärdering

Företagsvärdering

Applicerbart användande av marknadsvärderingsmetoden
Marknadsvärderingsmetoden är den bästa metoden att använda, när det är möjligt att använda den. Dessvärre är detta nästan aldrig fallet. Detta är också en av de vanligaste missförstånden inom företagsvärdering. Att ha tillräckligt mycket information tillgänglig, för att ensamt kunna använda marknadsvärderingsmetoden är lika ovanligt som att vinna lotteriet, och lika tillfredställande för företagsvärderaren.
Att ha lågt antal transaktioner att basera marknadsvärderingsmetoden på, är ironiskt nog sällan det stora problemet i sammanhanget. Om marknadsvärderingsmetoden (ensamt) ska kunna användas så krävs som regel minimum två jämförbara transaktioner med komplett information tillgänglig. Däremot när man har t.ex. tio företag som annonseras att de är till salu, så skulle man eventuellt kunna dra vissa slutsatser som kan användas i värderingen, även om ingen av dessa tio företag har tillräckligt med information tillgänglig. Kritisk bedömning måste göras, och det finns inga simpla svar som passar alla scenarier när man ska applicera marknadsvärderingsmetoden.
När man har detta på plats, så kan man göra vissa kalkyler. Det är ofta bättre att hitta en median än en ett medelvärde, eftersom vissa ”udda fåglar” alltid finns i dessa områden, i brist på bättre ordval. Om du finner att alla företag har sålt för inom 10% av varandra i termer av kvadratmeter, så är det bäst att basera din marknadsvärdering på lokalens yta. Om du finner att alla företag har sålt inom 10% av varandra, baserat på 1 mkr i omsättning per tekniker, så är det din bästa väg framåt, för att kunna använda marknadsvärderingsmetoden. Att endast titta på utannonserade företag, och jämföra priser utan att jämföra resten, är att dåligt arbete utfört av en lat företagsvärderare. Detta kommer resultera i en hög nivå av osäkerhet gällande värdet på företaget. En bra företagsvärderare utreder längre än så.

Kritik mot marknadsvärderingsmetoden
Tyvärr så är det vanligt att endast titta på företag som är till salu, och definiera detta som marknadsvärderingsmetoden. ”Ett företag i min bransch såldes nedför gatan och ett annat företag uppför gatan såldes också. Därför är mitt företag värt medelvärdet av dessa två”. Föregående påstående skulle kunna vara sant, och detta är ett simplifierat sätt att använda marknadsvärderingsmetoden. Problemet är att denna informationen inte är i närheten av varken tillfredställande eller komplett. Detta är det generella problemet med marknadsvärderingsmetoden.
Ett annat problem med marknadsvärderingsmetoden är att den inte tar in de allra viktigaste komponenterna i en företagsvärdering, vilket är lönsamhet och tillgångar. Marknadsvärderingsmetoden har tunnelseende för vad andra företag har sålt för, och därmed missar vad som annars är det viktigaste i en företagsvärdering.

Applicertbart användande av avkastningsvärderingsmetoden
Avkastningsvärderingsmetoden, på engelska ibland är känd som ”ROI-metoden” direktöversatt, har en underkategori som heter DCF, eller diskonterat kassaflöde. En del argumenterar för att dessa metoder är de mest applicerbara när man ska välja bland olika investeringar, eftersom du givetvis investera i vad som ger högst avkastning. Skillnaden mellan avkastningsvärderingsmetodens ”huvudkategori eller ROI-metoden” mot diskonterade kassaflödesmetoden är att den DCF använder sig utav en ränta, och diskonterar det fria kassaflödet. Inom riskkapital, private equity och andra investmentbanker så är ränta aldrig gratis, framför allt inte när det exponeras för risk. Ju högre risken är, ju högre skall räntan vara som diskonterar det fria kassaflödet.
En kommersiell fastighet skall beräknas med låg ränta, medans ”app tech start-ups” beräknas ofta höga räntor, eftersom det är en högriskmiljö.”

Kritik mot avkastningsvärderingsmetoden
Både ROI-metoden (direktöversättning) och DCF-metoden fokuserar endast på framtida avkastning. Dessa metoder missar därmed helt och hållet de tillgångar som företaget har. Därmed så är dessa metoder relativt spekulativa. Med marknadsvärderingsmetoden så har åtminstone liknande företag sålts för summan. Med substansvärderingsmetoden så får man materiella tillgångar för pengarna. Avkastningsvärderingsmetoden erbjuder endast spekulativa förväntningarna av framtida avkastning.

Applicerbart användande av substansvärderingsmetoden
Substansvärderingsmetoden har en underkategori som heter likvidationsvärderingsmetoden, vilken kommer beskrivas mer i detalj strax. Substansvärderingsmetoden fokuserar helt enkelt på substansen av företag, alltså tillgångarna. Det finns flera sätt att värdera de materiella tillgångarna på, varav den vanligaste är ersättningsvärde (replacement value).

Substansvärderingsmetoden är vanligast bland mindre företag Framför allt för företag som äger mycket maskiner eller tunga fordon. Ibland det kan finnas intressanta ”twists”när det kommer till företag med många tunga fordon (grävmaskiner, lastbilar osv) på landsbygden, då fordonen ofta kan komma med kunden och/eller ett jobbkontrakt. Detta betyder i praktiken att man köper delar av en affärsrelation, där det ofta ingår ett anställningsavtal till gamla ägaren.
Det är ovanligt, men ibland kan det vara förenat med risk att köpa unika maskiner som är byggda för en speciell process, när det endast finns en enda kund i området, för den typen av produkter eller tjänster som den maskinen kan producera. Man behöver sällan oroa sig för detta, men man bör alltid vara medveten om det.

Om företaget skall säljas eller värderas enligt substansvärderingsmetoden så är det ersättningsvärde (replacement value) som skall användas. Det finns många saker som företagsvärderare inte är överens om, men just detta finns bred förståelse av, bland kvalificerade företagsvärderare. Ersättningsvärde betyder det värde som det kostar att köpa liknande utrustning i liknande skick, samt kostnaden att transportera och installera den.

Ersättningsvärde betyder inte:
*Marknadsvärdet
*Nypriset
*Det bokförda och potentiellt delvis avskrivna värdet

Om det har kommit till allmän kännedom eller känt inom branschen att ditt företag befinner sig i en finansiell kris, så som att du står inför en rekonstrktion eller konkurs, så kvalificerar detta sig som den tidigare nämnda underkategorin likvidationsvärderingsmetoden. Skillnaden här är att företaget inte värderas som en så kallad going concern, utan snarare det slaktade värdet. På engelska kallas detta ”lack of marketability discount” men på svenska har vi ingen bra översättning på detta, utan vi använder oss snarare av det engelska uttrycket. Bildligt talat så sitter du vid förhandlingsbordet med en ”stor skylt där det står foreclosure” vilket betyder konkursförsäljning. Visserligen kan man argumentera för att detta inte borde förändra köparens syn på förhandlingen, men i verkligheten så kan vi nog alla vara överens om att så blir fallet. Köparna vet att dem sitter på alla korten vid förhandlingsbordet och det är troligt att de kommer utnyttja detta för att få en bra deal.

Huruvida patent och andra immateriella tillgångar skall räknas in som substans i bolaget är debatterat inom branschen, och skiljer sig mellan olika företagsvärderare. Det kan också skilja sig beroende på om R&D ligger på balansräkningen, vilket ibland påverkas av vilket lands bokföringsregler (lagar) du måste följa. En bra företagsvärderare, skall som tumregel endast räkna in patemt i bolagets substansvärde om patentet kan ”relativt enkelt” kan säljas och köpas, precis som vilken annan materiell produkt som helst. I verkligenheten så är detta mycket ovanligt, men det händer ibland. Det är ofta en bättre idé att se det som att patentet har gynnat resten av verksamheten enligt avkastningsvärderingsmetoden. Det är också vanligare att företag förvärvar varandra på grund av patent och immateriella rättigheter, snarare än att endast köpa själva patentet.

Kritik mot substansvärderingsmetoden

Substansvärderingsmetoden mer eller mindre missar att ta hänsyn till företagets aktiviteter. En del hävdar att en företagsvärdering enligt substansvärderingsmetoden eller likvidationsvärderingsmetoden inte ens är företagsvärderingar, utan snarare tillgångsvärderingar, som exkluderar verksamheten. Detta kan man argumentera för att det är korrekt, men ibland så är tillgångarna företaget. Låt oss ta två exempel: ett kryssningsfartyg och ett hotell. Om dessa skulle säljas, så skulle de nya ägarna troligen få alla de gamla kunderna för både kryssningsfartyget och hotellet. Det är otänkbart att köparen inte skulle kräva en konkurrensklausul som del av överlåtelseavtalet, om vi utgår från att rederiet endast har ett fartyg. Däremot kanske det är svårare att kräva en konkurrensklausul i fallet med hotellet, möjligen då inom en radie från hotellets adress. Oavsett vilket, så är tillgångarna lika med verksamheten i dessa två fallen.

Värderingsmetoderna behöver kombineras på mindre företag. P/E tal blir lätt missvisande.
När man värderar enligt avkastningsvärderingsmetoden så är den centrala aspekten intäkterna, vilket givetvis är högst relevant. Däremot så tas inte hänsyn till de materiella tillgångarna, vilket bör ses som en stor nackdel. PE nummer, (Price Earnings) är terminologi som används för publika företag, medans vinstmultipel är termen som används för privata företag. Vinstmultipeln har en tendens att inte reflektera värdet på företaget väl, då företag med stora materiella tillgångar ofta får icke-attraktiva vinstmultiplar, vilket under omständigheterna misrepresenterar värdet. Materiella tillgångar är ofta lättare att sälja än immateriella tillgångar, som ofta värderas efter förväntad framtida avkastning. Avkastningsvärderingsmetoden är vanlig bland externa investerare eftersom deras primära intresse är vilken avkastning investeringen kan generera.

När man värderar enligt substansvärderingsmetoden eller likvidationsvärderingsmetoden så tar man inte hänsyn till lönsamheten. Risken med detta är att värderingen blir lägre än med de andra metoderna. Denna metoden är vanlig bland mindre företag. Den nya ägaren är trolig intresserad av hur mycket säljbara materiella tillgångar hen får i affären.

När man värderar enligt marknadsvärderingsmetoden så löper man stor risk att värderingen inte blir objektiv, eftersom man inte tar hänsyn till varken tillgångar eller lönsamhet. Marknadsvärderingsmetoden är en riktig potent metod, kanske den bästa metoden att använda men endast om komplett information finns tillgänglig, från de transaktioner som man jämför med. Helst ska det vara allmänt känd information, inte bara rykten och spekulationer. Att endast läsa annonser som inte innehåller komplett information är inte i närheten av tillräckligt. Detta är ett av de största missförstånden inom företagsvärdering och marknadsvärderingsmetoden missnvändas väldigt ofta.

Leverantörer av företagsvärdering

Specialiserade företagsvärderare
Ju mer specialiserat ett företag är, desto bättre är ofta kvalifikationerna att utföra en service med hög kompetens inom det definierade (och ofta smal) område. Specialiserade företagsvärderare är inte vanliga, ofta på grund av den smala branschen. Det är vanligare att företagsmäklare och generella affärskonsulter expanderar sitt tjänsteutbud till att erbjuda företagsvärdering. För att kunna kalla dig läkare eller advokat, så måste du bli godkänd ett ett samfund eller liknande, så som advokatsamfundet. När det gäller företagsvärdering så är det dock annorlunda, du behöver inte ens en utbildning överhuvudtaget, eftersom företagsvärderare inte är en skyddad titel. Däremot så har de flesta som beställer en företagsvärdering, en förhoppning om att både de själva och motparten ska kunna lita på företagsvärderingen, och därmed så bör värderingen komma från en kvalificerad och specialiserad leverantör.

Företagsmäklare
Huvudkompetensen hos företagsmäklare är deras försäljningshantverk, alltså att kunna sälja ditt företag. Det är svårt att argumentera för att företagsmäklare skulle vara opartiska gällande priset på företaget eftersom de alltid representerar säljaren. Detta syns också i tvistemål i domstol, då det inte är så vanligt att en partisk expert används, då domstolar hellre ser att någon opartisk gör bedömningen. De flesta transaktioner av företag sker dock till konkurrenter, leverantörer, kunder eller så överlåter man verksamheten en generation nedåt i familjen. Alla dessa sker vanligen utan företagsmäklare. Företagsmäklare är vanligast i de vanligaste branscherna, där det finns väldigt många företag i just samma bransch. Det finns gott om både bra och dåliga företagsmäklare. Om du letar efter en företagsmäklare, så välj inte den som kontaktat dig genom ett kallt telefonsamtal (telemarketing) och som fångat ditt intresse genom att prata om höga siffror. Välj istället den företagsmäklare som fångat ditt intresse genom en hög nivå av professionalism.

Generalla affärskonsulter
Företagsvärdering erbjuds ibland av generella affärskonsulter. Dessa företagsvärderingar må vara ok, men det är inte från specialister inom området. Därför så är det svårt att argumentera för en hög kompetens inom just företagsvärdering. Konceptet av generalisering vs specialisering gäller inom alla branscher.

Generalla värderingsmän
Det finns vissa som arbetar som generella värderingsmän. Dessa har ofta koppling till försäkringsbranschen, där de behövs. Även om generlla värderingsmän kan vara användbara så är det för mycket av en komplicerad process för någon utan rätt kompetens att utföra en företagsvärdering.

Företagsvärdering online (även känt som onlinevärdering)
En onlinevärdering är lika legitim som en universitetsexamen från ett onlineuniversitet. Om du dyker upp till en förhandling med en onlinevärdering så riskerar du att motparten tappar respekt för både dig och förhandlingen. Onlinevärderingar säljs ofta av telefonförsäljare, och lite till inga mänskliga resurser spenderas på varje enskild värdering. Du får ofta ett långt dokument fyllt med generell information om branschen och ekonomisk tillväxt. Vad du inte får är information som är specifik för dig, vilket borde vara del av den initiala kalkylen.
Justera skulder och tillgångar på transkationsdagen för att matcha senaste årsredovisningen
Tillgångar, inkl fordringar och skulder, inkl leverantörsskulder, samt även den aktuella summan kontanter på bankkontot förändras varje dag. Årsredovisningen, alltså resultaträkningen och balansräkningen görs vanligen en gång per år. En del använder sig av mjukvara som kontinuerligt uppdateras, och färsk data kan produceras varje dag. Det är otroligt viktigt att justera för detta på D-dagen för transaktionen. Företagsvärderaren måste alltid deklarera vilket datum nyckelsiffrorna är tagna ifrån, om företagsvärderaren skall vara värd sin (oskyddade) titel. En företagsvärdering används ofta till något, så som utköp av delägare, eller ta in en ny delägare, eller försäljning eller köp av ett helt företag. Med högsta sannolikhet ska kommer företagsvärderingen inte att användas samma dag som den utförs, eller samma dag som nyckeltalen är tagna ifrån. Det är just exakt därför som det är så viktigt att justera siffrorna så att de matchar. Det finns två sätt att ”matcha sifforna på”, varav det enklaste är att helt enkelt justera företagsvärderingen uppnåt eller nedåt. Den lite mer krångliga vägen är att lägga till och ta bort pengar från bankkontot, styra om fordringar osv, men det finns egentligen ingen anledning till att välja denna mer komplicerade vägen.

Vad är en företagsvärdering egentligen är
Det finns ingen definitiv sanning inom företagsvärdering, utöver att alla företag är värda vad någon är villig att betala för dem. En företagsvärdering skall ses som en professionell, oberoende och kvalificerad åsikt om värdet på ett företag.

Låt oss bryta ned detta:

Åsikt: En företagsvärdering är endast en åsikt, därför skadar det sällan att ta in flera åsikter. Detta är extra relevant om du inte litar på din företagsvärderare, eller om du inte håller med hen. Det finns många bra och dåliga företagsvärderare på marknaden. Om din magkänsla säger att du inte kan lita på din, så skaffa dig en second opinion. I vissa extrema fall, så som när delägarna av företaget har väldigt skilda åsikter om värdet på företaget, så är det extra viktigt att ha flera företagsvärderingar.

Oberoende: En företagsvärderare tillför endast värde om den är oberoende, och när det inte går att tolka som att denne har andra intressen eller intentioner. Det får helt enkelt inte lämnas utrymme för att misstolka detta, och inga slags intressekonflikter av något slag får förekomma. I t.ex. domstolar, så spelar det sällan någon roll vilken åsikt varken den kärande eller svarande har, utan det är endast åsikten hos de oberoende expterna som spelar roll. Huruvida företagsmäklare är oberoende eller inte, är en evig debatt där båda sidor har bra argument. Dessutom så dömer domstolarna ofta olika beroende på en stor mängd omständigheter. Om du anlitar en företagsvärderare som inte erbjuder sig att sälja ditt företag, så slipper du detta problemet.
Det finns också seriösa företagsmäklare, som kan tillföra bra värde i transakationen av företaget. Dessa kan kännas igen genom att de inte använder telemarketers för att attrahera kunder, och i termer av värdering så har de respekt för importansen utav värderingen, och därför kontrakterar de externa företagsvärderare, för att få flera åsikter om värdet innan de annonserar ditt företag. Du bör alltid välja att arbeta med professionella experter, och undvika de övriga, oavsett om ditt fall är på väg till domstol eller om du bara ska köpas ut från företaget.

Kvalificerad: Det är att anses som en börda för branschen att det inte krävs relevant utbildning eller erfarenhet för att utföra en företagsvärdering. Hur skulle det vara om så vore fallet med advokater, alltså att de inte skulle behöva en jur kand. Utöver det, så är det möjligen svårt att sätta fingret på exakt hur man ska definiera en företagsvärderare som kvalificerad. Man kan argumentera för att det bästa sättet att bedömma kvalifikation hos en företagsvärderare, är genom att titta på hur pass specialiserad organisationen är. En generell företagskonsult är förmodligen inte lika kvalificerad som en specialiserad företagsvärderare. Det gamla konceptet av generalisering vs specialisering är fortfarande applicerbart.

Professionell: En företagsvädering måste inkludera en personlig besiktning på plats i företagets lokaler, samt en intervju av företagsledarna. En del onlinevärderingstjänster hävdar att man använda endast publik information från t.ex. allabolag och liknande, och att ett besök hos företaget i fråga därmed är onödigt. Det här är givetvis felaktigt, då man behöver utföra en normalisering av årsredovisningen. Precis som många telefonförsäljarbolag, så har dessa onlinevärderingsbolag mycket klagomål. Ofta säljs dessa onlinevärderingstjänster av just telefonförsäljare också. Problemet är inte att en otillräcklig mängd arbete lagts ned på värderingen, utan problemet är en inget arbete alls lagts ned på företagsvärderingen. Så fort ditt kreditkort blivit godkänt, så spottar hemsidan ut en företagsvärdering eller så mejlas den till dig. Den är ofta full av generell information, som inte är unik för dig, och därför har denna informationen inget värde för dig. Ibland Det är inte ovanligt att ”sminka” den, genom att skapa utseende som liknar en universitets-avhandling, eller att den ser ut som en ”check” alltså den betalningsmetoden som fortfarande är vanlig i USA, men inte finns i Sverige.
Om du är en delägare som är på väg att bli utköpt av din affärspartner, så har du ingen skyldighet att ens titta på en sådan illegitim företagsvärdering, oavsett hur estetiskt tilltalande den är, precis som din affärspartner inte har någon skyldighet att titta på det ”värderingsdokument” som du precis gjorde,när du skrev siffran du vill ha på en servett. Sänk inte ribban för professionaliteten, och behandla din motpart på samma sätt som du själv förväntar dig att bli behandlad. Även om konflikter må finnas, så kan dem förmodligen endast lösas genom ett vuxet beteende mellan delägarna.

Företagsvärdering efter vinst eller omsättning?
Om någon (professionell eller amatör) baserar sin värdering på omsättning, så begår dem troligtsvis ett misstag, men att dra en hård linje vid det, är att översimplifiera, då det ibland kan finnas anledningar till att utföra en företagsvärdering baserad på omsättningen. Mer om detta, strax. Att utföra en företagsvärdering baserad på omsättning är ett klassiskt nybörjarmisstag, eller amatörmisstag. Den enda legitima anledningen att basera värderingen på omsättning, är när det finns god anledning till att välja att kalkylera marginalen som 100%. Vad betyder detta kan man då undra? Vanligen så man inkludera Software as service-bolag i detta. Beroende på hur man kalkylerar, så kan man välja att ha majoriteten av kostnaderna som overheadkostander, eller att man kalkylerar in marknadsföringskostnader och därmed får ut en marginal på tjänsterna. I 99% av fallen skall man dock inte basera en företagsvärdering på omsättningen.

När det kommer till alla andra branscher, där man kan applicerbara och kalkylera en marginal på tjänsterna eller produkterna, så är det ”ett lagbrott”(inte bokstavligt) att basera företagsvärderingen på omsättningen. Det finns många företag och branscher där marginalen kan anses vara 100% men det finns också många företag och branscher där marginalen kan anses vara bara en bråkdel av en procent. Exempel på sådana branscher är de som handlar med råmaterial, där deras största overheadkostnader helt enkelt är räntorna, eftersom de gör affärer baserat på volym, inte marginaler. Då må inte vara ett brott som du kan gripas och åtalas för (att utföra en företagsvärdering baserat på omsättning) men det är ungefär på samma nivå av intelligens som att gå in i en båtaffär och fråga båtförsäljaren hur bra båten går att köra på motorvägen. Föreställ dig hans reaktion. Detta borde vara din reaktion när din motpart i förhandlingen försöker basera företagsvärderingen på omsättning.

Det viktigaste i en företagsvärdering är tillgångar och lönsamhet
Det finns inget sätt att komma runt detta på. Givetvis väger potentialen in, tillsammans med mycket annat, men tillgångar och lönsamhet är fortfarande det viktigaste i en företagsvärdering. I termer företag med extremt tillväxtpotential, så kallade tech start-ups, så är detta en annan historia, och mer om detta kommer i nästa kapital, nedan. Problemet med ett företag som påstås ha astronomisk potential är att köparen vill få betalt för det arbete hen ska göra, för att ta företaget till nästa nivå. Hen vill endast betala för var företaget befinner sig idag. Säljaren vill ibland få betalt för potentialen, vilket inte alltid är galet att tänka sig, men det måste finnas mer till potentialen än endast idéer. Idéer har inget monetärt värde, medans bra ”execution and built up infrastructure” i brist på bättre svensk översättning, är vad som kan göra att en idé transformeras till ett ”riktigt värde på företagsvärdering och för köparen”. Just denna frågan om potential kommer upp i nästa varenda företagsvärdering, och är den största källan till ”disagreements” mellan partena i en företagsvärdering.

Säljare tror ibland:
Att de ska få betalt för tiden som de lagt ned på att bygga företaget. Detta är felaktigt, de får betalt för vad som faktiskt har byggts och uppnåtts vid tidpunkten för företagsvärderingen.
Att köparen ska se potentialen och hur företaget kan ”take off” så fort lite ny energi kommer in från de nya köparna. Detta är inkorrekt. Köparna är villiga att betala för tillgångarna, patenten, bevisad lönsamhet, uppbyggd infrastruktur och kontrakt som de tror kan förbättra omsättningen och lönsamheten.
Att deras företag är som deras bebis. Den är unik och ovärderlig på grund av blod, svett och tårar som nuvarande ägarna lagt in i verksamheten. Detta är inkorrekt, köparna kommer att jämföra ditt företag med andra företag på den öppna marknaden, och andra alternativ som att starta upp från grunden istället, eller till och med någon hybridlösning, så som att köpa endast en konkurrents tillgångar. Det finns alltid mer alternativ för köparen än för säljaren.

Köpare tror ibland:
Att de enkelt kan starta sin egen verksamhet och börja konkurrera istället. Detta kan i många fall bli korrekt, men det är väldigt mycket uppförsbacke, med allt från banker till kunder, till leverantörer och för att inte ens nämna konkurrenter. Dessutom så tar det förmodligen några år innan du får tillräckligt med luft under vingarna och lönsamheten når önskvärda nivåer.
Fördelarna med uppnå skalfördelar undervärderas ofta, och övervärderas sällan. Många företag behöver inte ens vara i samma bransch för att kunna dela på både resurser och kunder. Detta missar ibland köparna.
Köparna tror ibland att säljarna har samma förhandlingsstyrka som i andra affärer, så som när man köper en bil eller ett hus. Försäljning av företag är dock annorlunda, och köparen sitter på inte ovanligen på ”alla bra korten” och de vet inte alltid om det. I princip alla bilar och hus som annonseras säljs, antingen direkt eller efter en längre tid, så länge priset är attraktivt. Så är dock inte fallet med företag, då långt ifrån alla företag som försäker säljas, faktiskt säljs, även om priset är attraktivt. Det är helt enkelt köparnas marknad, och de kan därför backa ur en deal om de inte får som de vill, utan att de behöver vara rädda för att gå måste om något, om de skulle komma fram till att de faktiskt ville köpa företaget, några månader senare. Denna taktiken ”scarcity” alltså att förlora affären till någon annan, används ofta av fastighetsmäklare och i de fallen så finns det ofta en relativt hög nivå av sanning i vad fastighetsmäklaren påstår. Däremot om företagsmäklare skulle använda samma taktik, så är det med hög sannolikhet endast en försäljningstaktik och inget annat, som inte är lika förankrad i verkligheten. Budgivning där priset trissas upp är vanligt vid köp av fastigheter, men extremt ovanligt vid köp av företag.

Hur företagsvärdering av tech start-ups är annorlunda
Företagsvärdering i generella termer innehåller alltid en viss mängd spekulation. Däremot när det kommer till att värdera tech start-ups, så skall det inte nödvändigtsvis definieras som en företagsvärdering, utan det handlar mer en ren spekulation. Det vore till och med mer korrekt att kalla det, för just exakt det, alltså att inte ens använda ordet företagsvärdering. Detta är för att inte går riktigt går att komma fram till ett trovärdigt intrinsic value, utan hela ”företagsvärdeingen” måste baseras på spekulativa siffror, som inte är tagna från företagets bokföringen, utan endast spekulativa marknadsundersökningar och liknande.

Som en tumregel, så kan man kategorisera tech start-ups i olika steg, och därefter bedömma dess potential

Steg 1: Endast idé
Steg 2: Aktiebolagets registreras, marknadsplan skrivs, en spekulativ budget skrivs.
Steg 3: Man hyr ett kontor, eller kontorshotell, gör de första anställningarna och ”ordnar eller anskaffar vad som är nödvändigt för day to day operations”
Steg 4, Försälningsstart
Steg 5, Tillväxtstadie

Under steg 1, så har företaget inget värde, och det är ovanligt att investerare är intresserade eller investerar i detta läget.

Under steg 2, så kommer ofta den första rundan av investeringar. Detta medför hög risk, så hög risk som det någonsin kan bli, och vid det här stadiet så frågar investerarna ofta efter stora delar av företaget, eftersom de vanligen är medvetna om riskerna och hur många tech start-ups som misslyckas. Investerarna väljer helt enkelt att sprida risken, och de få företag som lyckas, betalar helt enkelt för de företag som inte lyckas. Jämförelse kan göras med hur bolån och försäkringar kalkyleras (endast ett fåtal bolån leder till exekutiv auktion och endast ett fåtal av försäkringstagarna utnyttjar föräskringarna) Det är alltså så pass svårt att lyckas när företaget är så pass ungt. De flesta investerare är inte intresserade vid det andra steget.

Under steg 3. så börjar de flesta investerare öppna upp för att eventuellt investera och engagera sig i verksamheten. Det börjar numera se ut mer som ett företag, och ”day to day operations” börjar bli en verklighet under det tredje steget. Om man drar en referens till formel 1, så kan man jämföra detta med att bilarna ställer sig på startbanan och startar motorerna. Det finns en annan anledning till varför just det tredje steget är det viktigaste för tech start-ups, och det är helt enkelt för att det är just nu som de allra flesta, en majoritet, får sin första investering, och får sin första reella chans att kunna lyckas. Detta är också lugnet före stormen, som alla entreprenörer hoppas på, då de tror att företaget ska ”blow up” så fort de fått sin investering. Ibland är det sant, ibland inte. Rent statistiskt så ser det dock något negativt ut fortfarande. Detta steget har vissa likheter med IPO eller Initial Public Offering. Under IPOn så är det många investerare som engagerar sig, för det är något stort som är på väg att hända.

Under steg 4, så kommer troligen den andra rundan av investerare att engagera sig. Värdet på aktien har troligen ökat mycket vid denna tidpunkten, även om försäljningsvolymerna inte är lika imponerande som vad man skulle kunna förvänta sig av ett traditionellt företag, som inte är en tech start-up. Detta steget kan också definieras som ”proof of concept”-steget. När konceptet har bevisat sig, så behöver grundarna av företaget inte längre jaga investerare på en ”desperat nivå” som fallet ofta är i början. Nu börjar investerarna istället kontakta grundarna.

Under steg 5, så är försäljningen i tillväxt-steget. Nu är företaget inte nödvändigtsvis att betrakta som ett tech start-up längre, utan helt enkelt bara ett vanligt tech-bolag. Man har tagit sig förbi de initiala stegen, och numera skall företagets värderas som ett vanligt tech-företag där man lägger extra vikt vid lönsamheten och skalbarheten.

Företagsvärdering med fundamental analys

Företagsvärdering med fundamental analys är en trevlig bok som är skriven av Henrik Nilsson, Anders Isaksson och Teppo Martikainen. Jag har själv läst den och kan rekommendera den. Önskar man vidare läsning så får man gärna även läsa mina böcker, de är dock skrivna på britisk engelska och utgivna i Storbritannien. Företagsvärdering med fundamental analys är en mycket seriös och tjock bok. Mina böcker däremot är lite lättare att smälta, vilket var anledningen till att jag delade upp det på två böcker, när det egentligen skulle kunna vara en enskild bok istället. Det finns många dåliga böcker inom företagsvärdering, men Företagsvärdering med fundamental analys är inte en av dem. En annan bok som jag varmt kan rekommendera är ”Small Business Valuation” (2008) från Lawrence W Tuller, vilken är skriven på amerikansk engelska. Anledning till att jag nämner detta, är för att förvånansvärt många ord skiljer sig inom företagsvärdering mellan britisk och amerikansk engelska. Creditors och debtors (Storbritannien) heter Payables och receivables på amerikansk engelska. Den sistnämnda boken har jag gemensamt med mina böcker att det är mer fokus på mindre företag, medans Företagsvärdering med fundamental analys är i min mening lite mer fokuserad på något större företag.

Företagsvärdering gratis

Vissa företagsmäklare erbjuder gratis företagsvärdering, och det finns vissa sidor på internet som också erbjuder det gratis. Tyvärr så är dessa sällan så pass bra att man kan genomföra en transaktion på dem, men visst kan det vara intressant att få en fingervisning gratis? Tyvärr så får man ofta vad man betalar för, men man kan ibland göra en bra deal om man väljer en leverantör som inte har för tunga overhead-kostnader. De fyra stora är duktiga, men de är väldigt nedtyngda av sin overhead. Om man rent generellt sett är nyfiken men inte vill investera i en företagsvärdering, så kan man givetvis ta det gratis alternativet.

Företagsvärdering mall

Det finns många olika organisationer för start-ups, inkubatorer och ”annat spännande” som kontaktar Nielsen Valuation Group. De presenterar ofta sina olika mallar i excel. Just London utmärker sig lite här, då det finns mycket start-ups där. Kalifornien ska vi inte ens nämna. Vi annonserar undviker numera inte längre runt Silicon Valley, alltså San Jose, Mountain View och San Francisco, och när det kommer till yngre män, så har vi uteslutit dem från Google Ads helt och hållet i Kalifornien. Det kommer mycket förfrågningar om att just värdera start-ups, och många förslag på mallar. Detta fungerar tyvärr inte alls så bra som man skulle kunna hoppas på. Nyckelordet som ni som läsare bör ta med er från detta stycket är ”normalisering av årsredovisningen” eller ”normalization of the financials”. Det som verkligen ”flyttar på nålen” eller ”moves the needle” alltså påverkar värderingen, är vad som fastställs vara representativt. Man bör logga mycket energi och fokus på allt som ger stora utslag på värderingen, medans det som endast påverkar marginellt, bör man lägga energi på därefter.

Företagsvärdering excel

Alla företagsvärderingar utgår från någon slags kalkyl, som ofta görs i excel. Det spelar egentligen inte någon roll vilket vilket program man använder. Man ska vara lite försiktig med processer som är för fyrkantiga. Man bör vara väldigt försiktig om man får höra pitchar om hur ett excel-ark som senare ska bli en mjukvara som ska kunna klara av att värdera alla företag. Det är ungefär lite som att påstå att man ska klara av juridiska processer med hjälp av AI. Det fungerar bra i teorin, men inte i praktiken. Alla delmoment måste värderas och bedömmas manuellt, innan man lägger in det i sin slutbedömningen. Sanningen är den att själva slutkalkylen i en företagsvärdering är relativt enkel och snabb i förhållande till det arbete som ska ligga bakom en riktig värdering. En referens kan göras till hur det är att lackera bilar. Själva lackeringen tar ofta inte mer än 30 min, men det kan vara flera veckors förberedelse. Slutkalkylen i företagsvärderingen likvärdigt simpel och enkel, men om det ska bli ett bra jobb så krävs det att man gör ett extensivt grundarbete som heterer ”normalisering av årsredovisning”, eller som man säger på engelska ”normalization of the P&L and balance sheet”

Företagsvärdering nyckeltal

Det finns många nyckeltal som kan och bör användas i en företagsvärdering, Dock så är det några av dem som är betydligt viktigare än de andra, ungefär på samma sätt som 80/20 regeln antyder. Dessa nyckel är tillgångar och lönsamhet. Sista raden spelar stor roll (vinst) första raden spelar betydligt mindre roll (omsättning). Raderna därimellan har mycket liten betydelse, eftersom de går att organisera om på många olika sätt. Detta är ett vanligt missförstånd inom företagsvärdering.

Företagsvärdering exempel

Om ni önskar exempel på en företagsvärdering, så kontakta oss gärna så löser vi det. Tyvärr så är mycket konfidentiellt, men vi har också en del värderingar vi kan visa upp. Ju mer unik en värdering är, ju bättre är den. Tyvärr är det väldigt vanligt med företagsvärderingar som bara ”spottar ur sig” en större mängd generell information, som inte är unik för dig, och därmed har den informationen inget värde för dig. Som vanligt så är amerikanarna bäst på att överdriva, även om det finns bra exempel från Sverige och Storbritannien också. Om ni önskar det, så sitter vi gärna ned med er, och går igenom hur våra värderingar ser ut och fungerar, och jämför med hur andra värderingar ser ut och fungerar. Vi är måna om att göra ett bra jobb, inte fylla dokument med generell information och låtsas gör ett bra jobb. Tvistemål som gått till domstol utan förlikning är tyvärr ovanligt, då väldigt mycket sker genom förlikning. Trots detta så har vi några fall som vi kan visa upp, fråga oss gärna om detta.

Företagsvärdering modeller

Man ska vara försiktig med att förlita sig på standardiserade modeller. Man bör istället fokusera på metoder för företagsvärdering. Däremot så finns det som ovan nämnt enklare modeller av företagsvärdering som finns tillgänliga online gratis. Då får man såklart ingen normalisering av årsredovisningen, men det är i alla fall gratis.

Värdera onoterade bolag

Börsnoterade företag behöver man inte värdera. Du har tradinghistoriken som ofta är ofta är färskare än fisken du nyss köpte (daytrading handlar om minuter och sekunder). Att värdera onoterade företag är dock en helt annan historia och det finns inga enkla svar hur detta skiljer sig i rena pengar mät (utöver alla andra skillnader). Ett corporate finance-företag i Storbritannien som var min ”counterpart wtness testimony” i High Court of Justice, applicerade ”private company discount” om 35%-45%. Jag själv menar att ”private company discount” är lite, men inte mycket, högre än så. Det är också värt att nämna att mindre företag får något lägre multiplar, medans större företag får större multiplar. Det genomsnittliga privata företaget omsätter bara några miljoner SEK, medans man sällan ser företag som omsätter under miljarden (SEK) på börsen. Egentligen ska man endast jämföra privata och publika företag i samma storlek, för att det hela inte ska bli missvisande. I sådant fall är jag vilig att hålla med min motpart i High Court of Justice, om ”private company discount”, med utgångspunkt att företagen har samma storlek, vilket för övrigt inte var fallet med företaget i tvistemålet i fråga. Givetvis finns det privata företag som möter kraven för att börsnoteras, men som väljer att inte notera sina aktier ändå.

Värdera företag vid försäljning

Det finns många som värderar företag. En del är partiska och har egna intressen, medans vissa andra är opartiska. Det är upp till varje företagare att själv välja vem man vill anlita när ett företag skall värderas vid en försäljning. Personligen så brukar jag ta partiska åsikter med en nypa salt, och hellre välja opartiska åsikter. Företagsförsäljning är en komplicerad process, och det finns ofta stort förhandlingsutrymme, och det finns också många fula fiskar som låtsas vilja köpa ditt företag, men som sedan försöker få till en så kallad ”no money down deal”. Tyvärr så har världen inte bara drabbats av en coronapandemi, utan också en pandemi av folk som säljer kurser online, som utlovar att man kan köpa företag för £1 eller $1.

En av de stora förespråkarna för detta är en britisk kille vars namn börjar på J. En av de största kritikerna av detta är en annan britisk kille vars namn börjar på C. Fullständigt namn nämns ejav juridiska skäl. Den ena säljer en kurs där man utlovas att man kan köpa företag för £1 och den andra hjälper folk att välja företagsmäklare för att sälja företaget så dyrt som möjligt. Dessa två personer är ofta i luven på varandra och har helt olika åsikter som de bråkar om, såklart. Jag menar att man blir lurad om man säljer sitt företag för £1 och jag menar också att man som köpare kan gärna undviker ”den andra sidan av” att sälja sitt företag betydligt mer än vad det är värt.

Nielsen Valuation Group kommer aldrig rekommendera någon att köpa ett företag för citat, betydligt mer än vad det är värt, slut citat. Nielsen Valuation Group kommer heller aldrig rekommendera någon att sälja sitt företag för £1 med en avbetalningsplan som gör att säljaren kan få dubbelt så mycket som företaget är värt, för det är exakt vad säljaren blir lovad. Rent juridiskt så är ”allt” till fördel för köparen, om något går it pipan. Seller financing har astronomiskt höga risker, och ränta skall också vara astronomiskt hög. Dessutom skall köparen vara kreditvärdig, och ha collateral med i affären, och det ska aldrig stå £1 på överlåtelseavtalet.

Nielsen Valuatio Group menar och påstår att man blir lurad om man tar rådgivning från någon annan än en opartisk och oberoende rådgivare. Allra helst ska denne rådgivaren har en antikorruptionspolicy för att göra det tydligt att denne inte har lojalitet med den som betalat för företagsvärderingen.

Värdera företag kalkylator

Det fins flera kalkylator på internet som du hittar om du googlar. Till min kännedom så finns det minst en i Sverige, och minst en i Storbritannien. Dessvärre så kan det bli fel på några hundra procent om man inte gör en normalisering av årsredovisningen eller vet vilken bransch företaget arbetar inom. Som tidigare nämnt så får man vad man betalar för, och betalar man inget så får man sällan något man kan använda för att slutföra ditt livs viktigaste transaktion, om du är en företagare. Jag rekommenderar dock att ni testar de olika kalkylatorerna som finns på internet, lek med lite med dem, och snurra siffrorna, och se hur annorlunda de slår ut.

Företagsvärdering är processen av att genomföra en bedömning av det mest troliga värdet på bolaget i transaktionen, när båda parterna är lika motiverade slutföra transkationen. En kvalificerad värdering av ett företag skall vara enligt principen av intrinsic value, och innehålla en opartisk normalisering av årsredovisningen. Slutkalkylen i en bolagsvärdering är en relativt snabb och enkel process, vilket ofta är det enda man får när man beställer onlinevärderingar utan platsbesök. Just denna processen av att normalisera årsredovisningen samt även att väga och vikta samman flera värderingsmetoder är vad som kräver mest tid och kompetens av företagsvärderaren. Normaliseringen av årsredovisningen är ofta vad som påverkar företagsvärderingen mest. Att värdera företaget, ger endast ett mervärde och fyller endast sin funktion om den är opartisk och oberoende.

De värderingsmetoder som är vanligast när man värderar bolag är; marknadsvärderingsmetoden, avkastningsvärderingsmetoden och substansvärderingsmetoden. Alla dessa har sina styrkor och svagheter, samt sina egna underkategorier. Ingen värderingsmetod är dock ensamt tillräckligt komplett, för att kunna värdera ett företag,

Marknadsvärderingsmetoden tar vanligen inte tillräcklig hänsyn till varken lönsamheten eller tillgångar, vilket är det mest centrala vid en värdering av ett företag, därmed så blir resultat sällan enligt intrinsic value.

Avkastningsvärderingsmetoden tar inte hänsyn till företagets tillgångar, vilket medför att företag med stora tillgångar får felaktiga värderingar. Även företag med dålig lönsamhet, kan få felaktiga värderingar.

Substansvärderingsmetoden tar inte hänsyn till lönsamheten, vilket medför att företag utan större tillgångar får felaktiga värderingar. Även bolag som är väldigt lönsamma, kan få felaktiga värderingar.

Funderar du på ett billigare alternativ eller till och med göra värderingen själv?
Inget stoppar dig, men...

Du riskerar att förlora i domstol, om värderingen inte är vattentät.

Du riskerar att aldrig lösa konflikten, vilket kan skada relationen med din motpart.

Du riskerar att bli förd bakom ljuset när du köper in eller ut dig från ditt delägarskap.

Berätta för oss om dina behov av företagsvärdering

Vänligen notera att vi inte åtar oss alla uppdrag. Vi applicerar en viss selektivitet.

´
´