Immateriella tillgångar är ett företags icke-monetära tillgångar som det inte går att ta på. Det kan exempelvis vara logo, företagsnamn, patent, upphovsrätter, kundregister och domännamn.
Den immateriella tillgången kan ibland lagras i fysisk form, exempelvis musik på en CD-skiva, databas på en hårddisk eller text på ett papper.
Exempel på immateriella tillgångar
- Affärsidé
- Affärsmodeller
- Databaser
- Datorprogram, appar och dataspel
- Design, form och utseende
- Dokument
- Domännamn
- E-postlista
- Egenutvecklad teknik
- Forskningsresultat
- Företagshemligheter
- Företagsnamn
- Försäljningsprocess
- Goodwill
- Hemsida
- Interna manualer, processer och arbetsmetoder
- Kompetens
- Koncessioner (utgifter för olika typer av tillstånd för verksamheten)
- Kundregister
- Licenser
- Logo
- Namn på tjänst
- Patent och patentansökningar
- Produktnamn
- Resultat av utvecklingsarbeten
- Samarbetsavtal om immaterialrätt
- Text, foto, film och musik
- Tillverkningsprocesser
- Upphovsrätter
- Utgifter för forsknings- och utvecklingsarbeten
- Utgifter för förlagsrätter, mönsterskydd och liknande
- Utgifter för hyresrätter
- Varumärken och design (både registrerade och oregistrerade)
Immateriella tillgångar i redovisningen
Inom bokföring och redovisning är immateriella tillgångar anläggningstillgångar med ett bestående värde för bolaget utan att man kan ta på dem.
Dessa kan antingen vara förvärvade eller egenupparbetade.
Immateriella tillgångar får tas upp som tillgång i bokföringen endast om de kommer att ha ett väsentligt värde för företaget under kommande år. Om inte så ska de kostnadsföras direkt.
En immateriell tillgång som köps separat ska redovisas till anskaffningsvärde som sedan skrivs av under nyttjandeperioden.
Ska du köpa ett företag brukar det vara svårare att identifiera alla immateriella tillgångar en och en. Kan du göra det kan de redovisas och avskrivas separat. Om inte så bokförs de som goodwill.
K2 vs K3
Reglerna för vilka immateriella tillgångar som kan redovisas skiljer sig mellan K2 och K3. Den viktigaste skillnaden är att K2 inte tillåter att egenupparbetade immateriella tillgångar aktiveras.
Inom K3 går det att välja om utgifterna ska kostnadsföras direkt när de uppkommer men inte aktiveras (kostnadsföringsmodellen) eller om de ska kostnadsföras när de uppkommer men aktiveras i utvecklingsfasen (aktiveringsmodellen).
K3 ställer dessutom krav på årlig nedskrivningsprövning av egenupparbetade tillgångar som inte är färdiga.
Värdering av immateriella tillgångar
När det gäller värdering av immateriella tillgångar behövs en distinktion mellan bokföringsmässig värdering och värdering exempelvis i samband med ett förvärv.
Inom redovisning värderas immateriella tillgångar till anskaffningsvärdet som huvudprincip, men de kan uppskrivas eller nedskrivas enligt olika regler.
Ska du sälja eller köpa en immateriell tillgång behövs en värdering av en värderingsman.
Vanliga metoder för att värdera dessa tillgångar är:
- The Cost Method – vad det skulle kosta att utveckla tillgången
- The Market Value Method – marknadsvärde utifrån tidigare transaktioner
- The Income or Economic Benefit method – vilken intäkt tillgången kan komma att generera
Ofta står dessa tillgångar för en mycket stor del av företagets värde i samband med en företagstransaktion.
En opartisk företagsvärdering som utförs av en expert innebär att hänsyn tas även till de immateriella tillgångar som företaget har.
Ofta faller värderingen av tillgångarna inom ramarna för värderingen av hela verksamheten. Avkastningsvärdering och kassaflödesvärdering är då två vanliga värderingsmetoder.
Immateriella tillgångar på engelska
Intangible assets
