Fallstudie: Prognos vs historik vid en värdering

Tittar vi i ”facit” och ser hur utvecklingen för företaget blev i verkligheten ser det ut så här:

• 2021 landade omsättningen på drygt 1 miljon NOK
• 2022 var den knappt 1,8 miljoner
• 2023 drygt 1,8 miljoner NOK

Låt mig visa på skillnaden mellan prognos och verklig omsättning i ett diagram:

I själva verket lyckades företaget i fråga inte ens uppnå ett tillräckligt kassaflöde för att betala ett team på tre personer. Var värderingen korrekt och välbalanserad? Jag anser inte det.

När större bolag med egna inhouse team av analytiker gör prognoser för ett eller flera kvartal framåt brukar dessa ha relativt hög träffsäkerhet.

När småbolag gör tillväxtprognoser så är det vanligare att det är ”aspirational” än verklighetsförankrat.

Många företagsvärderare, inklusive de från i övrigt välkända firmor, applicerar samma metodologi på alla bolag, oavsett storlek. Även på de små bolagens fantasisiffror.

Det kan vara fullt rimligt att fråga en chefsanalytiker på ett större bolag om deras prognoser och sedan använda dessa prognoser i värderingen. Samt göra en jämförelse av P/E tal mot börsnoterade bolag med illikviditetsrabatt.

När verkliga transaktioner av mindre bolag äger rum sker detta dock främst på uppnådda meriter. I den mån det förekommer alltför ”ambitiösa” prognoser löser man som regel det med hjälp av tilläggsköpeskilling. Priset här och nu blir lägre men om de vackra siffrorna trots allt uppnås betalar köparen resten av köpeskillingen vid ett senare tillfälle.

Nielsen Valuation Group har i skrivande stund en tvist i Stockholms tingsrätt för en klients räkning där tvisten gäller vilken av ovan nämnda värderingsmetoder som är rimligast på ett mindre bolag.

Det finns många likheter mellan siffrorna i denna ovan nämnda fallstudie och det pågående tvistemålet. I fallet i Sverige är det en annan välkänd företagsvärderare med erfarenhet från ”Big4” som är motpart.

Vår approach

Vi på Nielsen Valuation Group undviker att göra denna typ av spekulation (ja det är det rätta namnet) eftersom den ofta slår så fel.

Missförstå mig inte. Prognoser behövs. Ibland mer, ibland mindre. Men de måste göras på sunda grunder.

Minsta felbedömning kan göra att värderingen skjuter i höjden.

Varje gång vi gör en företagsvärdering använder vi en balanserad approach för att värderingen ska bli försvarbar.

Ofta landar det i att vi sammanväger vinsthistorik (metoden kallas för avkastningsvärdering) med substansvärdet i bolaget, alltså det faktiska nettovärdet på tillgångarna (detta kallas för substansvärdering).

Ibland, särskilt i växande och expanderande företag, är det oundvikligt att även blicka framåt. Men detta bör då göras med en stor nypa skepticism.

En värdering som enbart bygger på framtida kassaflöden är riskabel. Därför värderar vi kassaflödet främst i undantagsfall.

Vilken eller vilka värderingsmetoder som används och hur de eventuellt viktas beror på vad det är för ett case. Inom bolagsvärderingar finns ingen ”one size fits all”.

Bland våra referenser finns bland annat flertalet tvister i domstol där domstolen gått helt på vår linje. Bland dessa finns även fall där motparten representerades av en av de större aktörerna i Sverige inom redovisning och i ett annat mål, så var motparten en av de större aktörerna i Sverige inom företagsförmedling.

Kontakta oss om du vill låta oss göra en robust värdering som tål att granskas. Eller läs mer om vår företagsvärdering.