Värdera en startup? Tänk på detta

Att värdera en startup är bland det svåraste man kan göra inom bolagsvärdering. Denna typ av företag har sällan någon vinst. Finns det vinst är vinsthistoriken som regel begränsad eller ojämn. I denna artikel berättar vi hur startups värderas och några av de fallgropar som finns.

Hur ska man värdera en startup?

Startups har sällan någon vinsthistorik att tala om. Det kan till och med komma att dröja många år innan de går med vinst, om de ens kommer dit. Den gamla hederliga avkastningsmetoden där en multipel appliceras på vinsten går därför sällan att använda.

Att utgå från substansvärdet och titta på lagertillgångar och andra tillgångar genom en substansvärdering är inte heller särskilt relevant. De flesta startups har ett väldigt lågt substansvärde, speciellt om det handlar om IT, SaaS, konsultbolag eller liknande.

Men det finns mängder av sätt att värdera startups på. Frågar du fem riskkapitalister får du sannolikt fem olika svar. Varje investerare har sin favoritmetod.

Många använder dock någon form av kassaflödesvärdering / DCF-värdering. Metoden bygger på att man först uppskattar hur stora framtida kassaflöden kommer att bli. Därefter diskonteras de till ett nuvärde, bland annat baserat på den risk som finns. Dessa beräkningar kombineras inte sällan med investerarens val av nyckeltal.

Värdering genom investeringsrundor

Startups värderas som regel i olika investeringsrundor, ofta benämnda i följande ordning:

• Pre seed
• Seed
• Series A
• Series B
• Series C
• Series D

I typfallet kommer grundarna eller befintliga ägare först att diskutera med en eller flera riskkapitalinvesterare vad en rimlig värdering är.

Man hör ibland uttryck som pre money-värdering och post money-värdering. Pre money är värdet innan den aktuella investeringsrundan. Post money är värdet efter, inklusive de investerade pengarna.

Exempel:

Grundarna och investerarna är överens om att 10 miljoner kronor är ett rimligt värde nu. Investerarna stoppar in 1 miljon kronor. Pre-money-värderingen är då 10 miljoner och post-money-värderingen är 11 miljoner.

Sedan tenderar dessa värderingar att hänga med i framtida investeringsrundor. Så länge inga större förändringar sker i företaget till det bättre eller sämre brukar ofta nästa investeringsrunda bygga vidare på den förra och inte avvika nämnvärt från värderingen.

Olika syn på att värdera en startup

Det finns ofta mycket stor skillnad mellan hur grundarna och potentiella investerare ser på värderingen i startups.

Grundarna tenderar att värdera sitt bolag utifrån optimistiska prognoser och framtida möjligheter snarare än konkreta resultat.

Investerare och potentiella köpare å andra sidan litar sällan på dessa påståenden. De använder egna värderingsmodeller och nyckeltal (KPI:er) för att uppskatta bolagets verkliga potential och risker.

Värderingen styrs också i stor utsträckning av investerarnas tilltro till bolaget, affärsmodellen och produkten eller tjänsten.

Förutom att grundarna ofta är känslomässigt kopplade till sitt företag bidrar survivorship bias till att man lätt missbedömer den egna verksamheten:

Survivorship bias i startups ger en skev bild av verkligheten

En bidragande orsak till grundarnas och investerarnas olika syn är att grundarna ofta blir lurade av det som kallas för survivorship bias.

Begreppet survivorship bias härstammar från andra världskriget. Man tittade på flygplan som återvände till basen efter att ha blivit beskjutna och bedömde sedan var man skulle förstärka bepansringen.

Senare lärde man sig att man borde ha gjort tvärtom. De flygplan som blev träffade i motorn, hydrauliken, cockpit eller bränsletanken kom inte tillbaka alls. De kraschade. De flygplan som blev träffade på alla andra ställen klarade sig och återvände till hangarfartyget.

Många grundare av start ups gillar att referera till företag som Apple, Spotify, Uber, Google (Alpha), Facebook (Meta) och liknande. ”Kan de så kan vi”. Denna tankevurpa jämförs ibland med tankevurpan som gjordes under andra världskriget. Rent statistiskt misslyckas nästan alla startups. Att bara titta på vinnarna är ett exempel på en farlig survivorship bias. De stora framgångarna är statistiskt avvikande. Detta bör man ha med sig när man beräknar risk – och i förlängningen värderar företaget.