Värdera företag

Värdera företag

Värdera företag med marknadsvärderingsmetoden
Att värdera sitt företag enligt marknadsvärderingsmetoden kommer med både fördelar och nackdelar. Om marknadsvärderingsmetoden kan användas, genom att man har ett komplett underlag, så är det den bästa metoden att använda. Tyvärr fungerar detta oftast endast bra i teorin, men sällan i praktiken. Kuggfrågan är att tillfredsställande information nästan aldrig finns tillgänglig. Tyvärr så är det vanligt att bland vissa värderare av företag att trots brist på tillfredsställande information, ändå gå vidare med en marknadsvärdering.

Att ha lågt antal transaktioner att basera marknadsvärderingsmetoden på, är ironiskt nog sällan det stora problemet i sammanhanget. Om marknadsvärderingsmetoden (ensamt) ska kunna användas så krävs som regel minimum två jämförbara transaktioner med komplett information tillgänglig. Däremot när man har t.ex. tio företag som annonseras att de är till salu, så skulle man eventuellt kunna dra vissa slutsatser som kan användas i värderingen, även om ingen av dessa tio företag har tillräckligt med information tillgänglig. Kritisk bedömning måste göras, och det finns inga simpla svar som passar alla scenarier när man ska värdera företag enligt marknadsvärderingsmetoden.

Det finns tre sorters information man kan använda när man ska värdera företag enligt marknadsvärderingsmetoden.

1, Information från annonser, så som Blocket, Bolagstorget, Finn, Bizbuysell, Businessesforsale och även Craigslist (mycket spam). Denna informationen är nästan aldrig komplett för att kunna dra några som helst tillförlitliga slutsatser ifrån. Visst, finns det 10st företag till salu som är mycket lika ditt företag, där vettig mängd information finns, så skulle man möjligen kunna dra vissa parelleller. Detta är dock ovanligt.

2, Underhandsinformation, så som rykten eller bekräftad information från folk man känner. Denna informationen är ironiskt ofta bättre än övriga på denna listan. Dock så ska man inte använda sig av den skarpt om man inte har svart på vitt, att informationen är korrekt. Sedan så får man sällan tala om vilken underhandsinformation man har, då köparen och säljaren sällan vill att detta läcker ut. Dessutom så är detta med företagets värde en känslig fråga.

3, Databaser. Man skulle kunna tro att detta är den bästa källan till information, men tyvärr så är informationen nästan alltid felaktig. I Sverige och Norge finns det inga stora sådana databaser som är värda att nämnas. I UK och USA finns det dock, främst i just USA. Du som läser detta, jag råder dig att googla på businesses for sale USA, och surfa in på diverse olika sajter där företag annonseras. I UK brukar man ofta vara ”ärlig” nog att ange net profit osv, men i USA brukar dessa sajter ange ”cash flow” vilket är lika seriöst som att källhänvisa till biblioteket i en akademisk uppsats. Jag har skrivit en hel del bloggposter om detta. Cash flow kan nämligen betyda något av nedanstånde:
A, Gross profit
B, EBIT
C, EBITDA
D, SDE (Seller´s Discretionary Earnings)
D, Pre tax net profit
E, Post tax net profit

Jag har till och med sett vissa enstaka tillfällen då tech startups använt sig av cash flow för att beskriva företagets revenue, minus personalkostnader. Detta menar jag är missvisande.

Detta anges nästan aldrig i varken annonsen, eller databasen. Ofta anges cash flow som 30-50% av omsättningen, medans företaget sedan visar ha röda siffror på sista raden. Detta är lite typiskt amerikanskt. (Som ett litet sidospår så mäter även amerikanska biltillverkare motoreffekten utan generator, styrservo, AC osv, medans Europeiska mäter med detta.)
Man skulle kunna argumentera för att de britiska databaserna är lite bättre, och det stämmer förmodligen, men samma problem finns även där, dock i mildare version än i USA. Även i Sverige så ser man ofta uppskruvade siffror ”överallt”. Man visar den sidan av myntet som är mest attraktivt.

Varför företag ej bör värderas enligt marknadsvärderingsmetoden
Som ovan nämnt, så är potentialen hos marknadsvärderingsmetoden tyvärr begränsad, och det finns många som värderar företag som förbiser detta. I verkligheten så kan och bör marknadsvärderingsmetoden användas väldigt restriktivt, i de flesta fall bör den inte användas alls, eller åtminstone endast användas i kombination med andra värderingsmetoder, som är mer solida. Mer om detta, längre ned.
Ett annat stort problem med marknadsvärderingsmetoden är att den komplett missar det två viktigaste sakerna när man värderar företag, vilket är företagets tillgångar och företagets lönsamhet. Detta tas alltså inte hänsyn till, vilket ger ett tunnelseende som kan anses vara farligt i sammanhanget av företagstransaktioner.

Värdera företag med avkastningsvärderingsmetoden
Avkastningsvärderingsmetoden, på engelska ibland är känd som ”ROI-metoden” direktöversatt, har en underkategori som heter DCF, eller diskonterat kassaflöde. En del argumenterar för att dessa metoder är de mest applicerbara när man ska välja bland olika investeringar, eftersom du givetvis investera i vad som ger högst avkastning. Skillnaden mellan avkastningsvärderingsmetodens ”huvudkategori eller ROI-metoden” mot diskonterade kassaflödesmetoden är att den DCF använder sig utav en ränta, och diskonterar det fria kassaflödet. Inom riskkapital, private equity och andra investmentbanker så är ränta aldrig gratis, framför allt inte när det exponeras för risk. Ju högre risken är, ju högre skall räntan vara som diskonterar det fria kassaflödet.
En kommersiell fastighet skall beräknas med låg ränta, medans ”app tech start-ups” beräknas ofta höga räntor, eftersom det är en högriskmiljö.”

Avkastningsvärderingsmetoden som brukar kallas ROI eller income approach på engelska har en underkategori som heter diskonterat kassaflöde. Kapitalintensiva företag får sällan bra värderingar enligt dessa metoden, så som företag som kräver många stora och dyra maskiner t.ex.
Det finns ”två läger” inom branschen av att värdera företag. Vissa föredrar den simplare versionen, alltså huvudkategorin inom income approach. Vissa andra föredrar diskonterat kassaflöde, eller DCF (Discount Cash Flow). Nedan följer skillnaderna.

1, ROI-metoden (Return On Investment) följer redovisningens alla konster och regler, och beräknar vinsten därefter. Ett argument för detta är, är att det blir ”mest korrekt” enligt myndigheterna i alla länder, alltså IRS, HMRC, Skatteverket, Skatteetaten osv.

2, DCF eller diskonterat kassaflödesmetoden. Denna är ofta omtyckt av investerare av tech start-ups. Varför? Jo det stora problemet med just tech startups, är sällan deras ”book value” utan snarare att det alltid, jag repeterar, alltid, har ont om pengar och alltid behöver mer bensin på brasan för att kunna få ”the aircraft to take off and get airborne”. Det finns många starka argument mot DCF och personligen tycker jag inte man ska använda den alls, men i just tech start-ups, eller andra miljöer där kapitalbrist är ett konstant problem, och ”book value” är ointressant, så kan diskonterat kassaflöde var en bra metod för att värdera företaget.

Varför företag ej bör värderas enligt avkastningsvärderingsmetoden
Avkastningsvärderingsmetoden har tunnelseende för den framtida spekulativa avkastningen. Den missar företagets tillgångar, då dessa inte vägs in i värderingen. Materiella tillgångar är ofta lättare att sälja än immateriella tillgångar. Det finns heller ingen ”garanti” för att andra företag har köpts/sålts för summan som värderingen når fram till, eftersom marknadsvärderingsmetoden inte vägs in i en ren avkastningsvärdering. Det finns också stora risker med att t.ex. underkategorin DCF då detta kan manipuleras genom att sälja av lager t.ex.

Värdera litet företag med substansvärderingsmetoden

Denna värderingsmetod är ovanligt och används endast på mycket små företag som inte är lönsamma. Substansvärdering har en systerkategori som heter likvidationsvärdering, mer om detta strax. Substansvärderingar, plain and simple, fokuserar på substansen i företaget, alltså på simpel svenska så motsvarar en substansvärdering företagets tillgångar. Det kan vara antingen bara det bokförda värdet, eller så kan man göra det på ett mer korrekt sätt, genom att titta på de ”större, dyrare och äldre” tillgångarna som troligen är avskrivna på pappret. Vid en korrekt normaliseringsprocess utav årsredovisningen, så skall dessa tillgångar skrivas upp till marknadsvärde. Detta påverkar/gäller dock inte för 90% av alla värderingar, då marknadsvärdet då stämmer överens med bokvärdet (book value). Substansvärdering används främst av mindre företag som äger mycket maskiner och fordon. Att värdera företag enligt substansvärderingsmetoden eller likvidationsvärderingsmetoden är endast korrrekt i undantagsfall, men inte i normalfallet.

Om företaget ska värderas med substansvärderingsmetoden så är det ersättningsvärde som skall appliceras. Av alla saker som företagsvärderare har olika åsikter om, så är detta inte något av dem. Branschen är överens om att det är ersättningsvärde och inget annat som gäller. Däremot så skall det tilläggas, att det väldigt sällan behöver göras justeringar för det. Det är mycket ovanligt att man behöver ta hänsyn till det när man värderar företag.

Ersättningsvärde är alltså inte synonymt med:
Marknadsvärde
Inköpspriset
Bokfört värde

Likvidationsvärderingsmetoden:
Detta är en underkategori till substansvärderinsmetoden. Simpelt beskrivet, så appliceras en så kallad ”lack of marketability” discount. Om köparna, som troligen är konkurrenter till dig som förmodligen har bra koll på branschen, får nys om att du är finansiellt stressad, så som konkurs eller rekonstruktion, så kommer de troligen att använda denna informationen till sin fördel. Du behöver bli av med alla materiella tillgångar omgående, och du får därmed inte ut rätt marknadsvärde för dem, eftersom du inte har tiden till det. Ofta är det en konkursförvaltare som sköter försäljningen. Det är inte ovanligt att t.ex. sälja bilar till bilhandlare, maskiner till maskinhandlare, lager till företagets kunder (till kraftigt rabatterat pris) osv.

Varför man ej bör värdera företag med substansvärderingsmetoden

Substansvärderingar tar inte hänsyn till själva verksamheten i företaget. En del påstår därmed att substansvärdering inte är företagsvärderingar, utan endast tillgångsvärderingar. Verksamheten och aktiviteten är ju givetvis viktigt för en företagsvärdering, vilket är ett enormt ”hål” i denna värderingsmetoden. Det kan finnas vissa unika fall där det är svårt att separera tillgång och verksamhet, så som hotell och kryssningsfartyg, men detta tillhör är inget som företagsvärderare stöter på i sin vardag. Substansvärderingar blir nästan alltid låga, eller för låga. De representerar inte värdet bra.

Värderingsmetoderna måste kombineras om företagsvärdering ska bli trovärdig
Värderingar med avkastningsvärderingsmetoden fokuserar endast på framtida avkastning, men missar tillgångarna, och den missar även vad andra liknande företag sålts för. Framtida avkastning är ofta spekulativt, medan materiella tillgångar är ofta något mer ”lätta” att köpa och sälja.

Substansvärderingar och likvidationsvärderingar missar att ta hänsyn till verksamheten och aktiviteten i företaget. Det är inte riktigt att anses som en värderingsmetod för företag, utan mer att definiera som en tillgångsvärdering.

Marknadsvärderingsmetoden missar de mest centrala delarna, när man värderar företag, vilket är de materiella tillgångarna, och avkastningen. Det finns dessutom nästan aldrig tillfredsställande information för att kunna värdera ett företag på ett trovärdigt, baserat endast på marknadsvärderingsmetoden.

Sammanfattningsvis, så måste man kombinera flera värderingsmetoder för att jämna ut de skillnader som annars uppstår när man ska värdera ett företag. Ingen värderingsmetod är trovärdig på egen hand. Däremot tillsammans, när man gör en avvägning mellan värderingsmetoderna, så kan resultatet blir en företagsvärdering av hög kvalitet, vilket inte går att säga om en företagsvärdering med endast en enskild värderingsmetod.

Vem/vilka värderar företag?

Specialiserade värderare av företag
Ju högre nivå av specialisation, desto bättre blir ofta kompetensen inom det smala området. Detta är ett gammalt koncept, med generalisering vs specialisering, som fortfarande är aktuellt, potentiellt ännu mer aktiuellt när världen blir mer global. Dessvärre är de endast är specialiserade på att värdera företag inte alls vanliga i Sverige. Det istället vanligare att generalla konsulter och företagsförmedlare erbjuder värdering av företag. Företagsvärderare är tyvärr ingen skyddad titel, och därmed så behöver man inte vara medlem i någon motsvarighet till t.ex. advokatsamfundet. Vem som helst kan alltså kalla sig företagsvärderare. Man behöver inte ens gymnasieutbildning, än mindre en relevant akademisk examen. Det är därmed helt upptill beställaren av företagsvärderingen, att göra sin egen bedömning om vilken leverantör och organisation som den bör välja för att hen själv, och motparten ska kunna lita på den som värderat företaget.

Företagsförmedlare
Huvudkompetsen hos företagsförmedlare är deras försäljning. Kalla det ett hantverk om du vill. Det kan vara svårare att argumentera för att en företagsförmedlare skulle vara oberoende ang värderingen av företaget, när de representerar säljaren. Detta syns även i stämningar, i tingsrätterna, då man ofta hellre använder någon oberoende till att bedömningen ang priset. Om du är intresserad av att anlita en företagsförmedlare, så finns det gott om både bra och dåliga på marknaden. Du bör välja den företagsförmedlare som fångat ditt intresse genom en hög nivå av professionalitet. Du bör undvika den typen av företagsförmedlare som fångat ditt intresse genom att ”kasta runt” höga siffror i luften” under ett kallt samtal.

Generella konsulter
Värdering av företag erbjuds ibland av generella konsulter. Huruvida de är seriösa eller ej, må vara en fråga för en senar debatt, men de är inte specialister inom just att värdera företag, eftersom de är generella, med bredare tjänsteutbud. Därmed så blir det svårare att argumentera för specialistkompetens. Det uråldriga konceptet av generalisering vs specialisering gäller fortfarande.

Generalla värderare
Vissa som arbetar med generell värdering. Dem har ofta koppling till auktionshus, som används vid bodelningar osv. Vissa andra har kopplingar till försärkingsbranschen. Båda dessa typer av generella värderare behövs i samhället,men de saknar rätt kompetenser för att klara av att värdera ett företag. Det är ett jobb som är krävande på ett helt annat sätt.

Onlinevärderingar
En onlinevärdering saknar alla viktiga komponenter som en riktig värdering av ett företag ska innehålla. Däremot så har man ofta överkompenserat med det estetiska, och skapat ett dokument som ser väldigt tilltalande ut. Dessa värdering brukar också överkompensera för bristen på information om företaget, genom att fylla dokumentet med generell information om branschen, och ekonomiskt tillväxt och annat. Att få ett dokument med generell information, som inte är unik för dig, har inget värde för dig.

Justera företagets skulder & tillgångar så att det matchar värderingen, på D-dagen för transaktionen

Tillgångar så som fordringar, och även skulder, så som leverantörsskulder mm, skall justeras för på transaktionsdagen. Dessa siffror förändras varje dag, och det är därför en nödvändig del av en värdering av ett företag. Om man inte gör detta, så skapar man då en värdering som är väldigt lätt att komma undan med, alltså manipulera siffrorna. Det behöver inte nödvändigtsvis vara så enkelt som kontanter på bankkontot, det kan vara allt från fordringar, till leverantörsskulder, till långsiktiga skulder och mycket annat. En av de svårare sakerna att upptäcka är när man i hemlighet gjort förändringar i sin kreditbedömning mot kunder, då detta förmodligen inte finns dokumennterat någonstans, och om det finns dokumenterat så har man förmodligen inte dokumenterat förändringen, om man nu har för avsikt att skapa en missvisande värdering av företaget.

En värderingsman värd sitt sitt namn (eller oskyddade titel) ska alltid deklarera vilket datum nyckeltalen kommer ifrån. En värdering skall ofta användas till något, så som en transaktion av företaget, eller möjligen transaktion av enskilda onoterade aktier i bolaget. Det händer i princip aldrig att denna transaktionen sker på samma dag, helt enkelt. Det finns flera sätt att matcha siffrona på, men det finns egentligen ingen poäng att krångla till det i onödan, utan det bästa sättet är att bara justera värdering uppnåt eller nedåt. Ett krångligare sätt skulle vara att justera fordringar osv med något holdingbolag, men denna metoden saknar fördelar. En potentiell fördel skulle vara om någon av parterna har stirrat sig blind på ett visst transaktionspris. Detta är ju ett klassiskt exempel som vissa ”fula bilhandlare i USA” använder sig av. Dem frågar hur mycket du vill betala per månad, och sedan trycker dem affären full av massa överprisade tjänster och produkter och annat som har en marginal på strax under 100%. Du får ditt önskade pris per månad, men istället brukar man förlänga kreditperioden och ibland switchar man till betalning var fjärde vecka istället för varje månad. Den här typen av symbolik och sifferlek hör inte hemma i förhandlingen av ett företag. Har du en motpart som börjar agera baserat på symbolik och prestige istället för rationalitet, så bör du tolka det som ett varningsflagg.

Vad är värdering av ett företag egentligen är och består av

Det finns ingen definitiv sanning inom värdera företag, utöver att alla företag är värda vad någon är villig att betala för dem. En värdera företag skall ses som en professionell, oberoende och kvalificerad åsikt om värdet på ett företag.

Det finns egentligen inga definitiva sanningar inom värdering av företag, utan alla företag är ju värda vad någon är villig att betala för dem. En värdering av ett företag skall ses och tolkas som en professionell, opartisk och kvalificerad bedömning av värdet på ditt företag.

Låt oss bryta ner ovanstånde i mindre beståndsdelar:

Åsikt: En värdering av ett företag är endast en bedömning, en åsikt, en uppfattning. Därmed så är det inte farligt att ta in flera åsikter. Värdera företag skulle kunna ses som det svåraste ekonomiska beslutet du ska ta i ditt liv. Tänk dig om du behövde en medicinsk bedömning, inför ditt svåraste medicinska beslut i ditt liv. I båda fallen, så kan det vara en bra idé att ta in flera åsikter om du känner dig osäker på att agera utifrån endast en åsikt. Dock så är det otroligt viktigt att påpeka, att du precis som om ditt beslut vore medicinskt, så skall du endast ta in bedömningar från ett noga urval av personer eller organisationer. Detta har blivit en het potatis nu med vaccinering för covid-19. Det är en förnuftig idé att noga välja vem man lyssnar på. Samma sak gäller när man ska värdera sitt företag.

Opartisk: En värderingsman, som värderar företag tillför endast något till sammanhanget om den är opartisk och oberoende. Det får helt enkelt inte lämnas utrymme för att tolka det som något annat. Inge intressekonflikter får finnas, varken riktiga eller upplevda. I tingsrätten t.ex. så har det sällan betydelse vilken åsikt käranden eller svaranden har, eftersom de är partiska. Huruvida företagsförmedlare är opartiska eller ej, är en evig debatt. Tingsrätterna dömer ofta olika baserat en större mängd omständigheter, och det är därmed inte möjligt att förutstå detta. Om du anlitar någon som värderar ditt företag, som inte erbjuder att sälja företaget också, så löser du denna problematiken.

Kvalificerad: Det är tråkigt för branschen, och alla seriösa aktörer som värderar företag att det inte ställs formella krav på varken utbildning eller erfarenhet för att få värdera företag, eller kalla sig för företatgsvärderare. Kan du föreställa dig en värld eller ett land där advokater inte behöver en jur kand? Eller där läkare inte behöver legitimation? I skrivande stund så blev jag nyfiken på hur detta ser ut och fungerar i Nordkorea. Min gissning är att någon slags legimitation krävs. Argumentet emot är ju att värdering av företag inte är viktigt, och det är ju upp till var och en själv att bedömma. Fastighetsmäklar kräver någon slags licens i alla västerländska länder som i alla fall jag själv känner till. I Sverige krävs krävs en utbildning på 2 eller 3 år. I USA klarar man sig undan med några veckor eller månader, beroende på delstat. Motivationen till varför Sverige kräver denna kompetensen är gissningsvis för att det är ett yrke som kan påverka privatekonomin starkt, och därför krävs kompetens för att undvika sådant. För företagare, så är deras bolag ofta en större och viktigare affär än deras fastighet, vilket är ett argument för att reglera branschen hårdare än hur branschen är reglerad idag, vilket är att definieras som oreglerad.

Professionell: En företagsvädering måste inkludera en personlig besiktning på plats i företagets lokaler, samt en intervju av företagsledarna. En del onlinevärderingstjänster hävdar att man använda endast publik information från t.ex. allabolag och liknande, och att ett besök hos företaget i fråga därmed är onödigt. Det här är givetvis felaktigt, då man behöver utföra en normalisering av årsredovisningen. Precis som många telefonförsäljarbolag, så har dessa onlinevärderingsbolag mycket klagomål. Ofta säljs dessa onlinevärderingstjänster av just telefonförsäljare också. Problemet är inte att en otillräcklig mängd arbete lagts ned på värderingen, utan problemet är en inget arbete alls lagts ned på värdera företagen. Så fort ditt kreditkort blivit godkänt, så spottar hemsidan ut en värdera företag eller så mejlas den till dig. Den är ofta full av generell information, som inte är unik för dig, och därför har denna informationen inget värde för dig. Ibland Det är inte ovanligt att ”sminka” den, genom att skapa utseende som liknar en universitets-avhandling, eller att den ser ut som en ”check” alltså den betalningsmetoden som fortfarande är vanlig i USA, men inte finns i Sverige.
Om du är en delägare som är på väg att bli utköpt av din affärspartner, så har du ingen skyldighet att ens titta på en sådan illegitim värdera företag, oavsett hur estetiskt tilltalande den är, precis som din affärspartner inte har någon skyldighet att titta på det ”värderingsdokument” som du precis gjorde,när du skrev siffran du vill ha på en servett. Sänk inte ribban för professionaliteten, och behandla din motpart på samma sätt som du själv förväntar dig att bli behandlad. Även om konflikter må finnas, så kan dem förmodligen endast lösas genom ett vuxet beteende mellan delägarna.

En bra värdering skall inkludera ett platsbesök bos företaget i fråga, samt även en intervju med de som driver företaget på en daglig basis. Att värdera online är något av en myt. Samma goda metodologi kan givetvis användas, men problemet är att man inte kan normalisera årsredovisningen för att sådan data inte finns tillgänglig för algoritmen. Alla företagsvärderare, manuella så som automatiska använder sig av algoritmer. Själva värderingen av företaget kräver ganska i termer av just algoritmer, det är en relativt simpel kalkyl som inte kräver speciellt mycket tid. Däremot normaliseringen kräver mycket tid, och även kompetens.

Det är också viktigt att komma ihåg, att du som affärspartner eller delägare aldrig har något juridiskt ansvar eller juridisk skyldighet att godkänna eller ens titta på en felaktig och missvisande värdering. Det kan visserligen kosta pengar att förhandla om det i tingsrätten, men det kan bli ännu dyrare att bli lurad på sitt företag. I tingsrätten så görs bedömningen vilken värdering som skall användas. Det är omöjligt att i förväg förutse hur en domstol ska döma, men erfarenheten talar för både nämndemännen och juristdomarna vill se utjämnade värderingar, där flera värderingsmetoder och perspektiv har vägts in. Man brukar också ofta ta upp erfarenheter hos personen som gjort värderingen. Det finns bl.a ett fall från högsta domstolen i Sverige som påvisar det sistnämnda.

Hur värderas ett företag? Är omsättningen eller vinsten viktigast?
Attt värdera ett företag på omsättningen är nästan alltid felaktigt, och det är ett av de vanligaste nybörjarmisstagen. Det finns dock vissa undantag när man ska värdera företag, och det är Saas, alltså software as a service och andra mjukvaru-tjänster där det anses vara det mest förnuftiga perspektivet, att anse marginalen som 100%. Det är lite av en evig debatt om hur man ska och bör kalkylera marginalen på vissa tjänster, men i fallet med Saas så är det ofttast lite lättare. Däremot så kan vissa SaaS-företag har höga marknadsföringskostnader, och då är inte kanske inte alltid helt självklart att man bör anse marginalen som 100%. Det är otroligt svårt att generalisera, utan man måste titta på varje enskilt fall, och göra en unik bedömning av varje företag. Som en tumregel så är det felaktigt i 99% av fallen att värdera företag på omsättningen.

När vi talar om alla andra branscher, så skall man inte använda sig av omsättningsmultiplar, utan man ska använda sig av vinstmulitplar. Det är speciellt ”ett brott” mot sunt förnut att använda sig av omsättningsmultiplar på tillgångsintensiva företag och tillverkande företag. Det allra värsta exemplet är dock de som handlar med t.ex råmaterial och liknande produkter. De kan omsätta enorma volymer och summor, men har ofta enormt tunna marginaler. Faktum är att de ofta behöver ha tillgång till finansiering via ett större finans-institut som i sin tur lånar pengar max ett steg från Riksbanken eller mostsvarigheten till Riksbanken i det landet där de befinner sig. Det är inte ovanligt att det blir ”brottningsmtach” mellan räntekostnader och den hårtunna marginalen, för dessa traders av råmaterial.

Vi tar ett sista exempel som påvisar varför omsättningsmultiplar är felaktiga. Detta tog faktiskt Pineberry upp i sökpodden. Visserligen tog de upp det av en helt annan anledning än varför jag nu tar upp det. De påpekade hur vissa byråer som hjälper företag att annonsera fakturerar för både sitt arvode och annonskostanderna till kunderna, medans vissa endast fakturerar sitt arvode. Arvodet är ofta bara en lite liten bråkdel av ad spend, alltså annonseringskostnaden. Det blir då enormt missvisande att jämföra byråernas storlek på omsättningen, som de själva påpekar, och givetvis håller jag med. Det finns med andra många fällor man kan gå i, när ett företag ska värderas.

Tillgångar och lönsamhet är vad som är allra viktigast när man värderar företag
Hur man än vänder och vrider på det, så kommer man inte runt detta. Potential i all ära, givetvis är den enormt viktig, men den kommer i slutändan ”bara” få en stor påverksan på multipeln. Om det inte finns någon vinst att utgå ifrån, så blir det inga höga värderingar ändå. Alla företag som har stora tillgångar och god lönsamhet, kommer alltid att få höga värderingar, oavsett hur potentialen ser ut. Likaså, alla företag som saknar tillgångar och är olönsamma, kommer alltid att få låga värderingar, även om potentialen skulle vara fantastisk. Det finns en del klassiska saker som säljare och köpare tror, som nämns nedan. Det allra mest klassiska är att säljare tror att köparna med lite ny energi kan ”blow up” företaget imorgon, medans köparna givetvis vill få betalt för sitt arbete. Denna frågan kommer upp i nästan alla värderingar.

Säljare tror :
Att man ska få betalt i relation till tiden som man lagt ner. Detta stämmer inte, utan man får betalt för vad man åstadkommit, oavsett man om lagt ner någon månad på det, eller några decennier. Detta ger ibland ett stort glädjeskutt hos säljarna, när de inser vad de åstadskommit på kort tid. Ibland kan det dock vara tvärtom, när de inser att de slösat bort flera decennier på något som inte ger dem något tillbaka.
Hur köparen omedelbart ska se potentialen och företaget flyger iväg som ett raketskepp så fort de nya ägarna kommer in. Detta är ibland delsvis lite säljsnack, och överdrifter men ibland tror och tycker säljarna detta på riktigt. Köpare vill betala för påvisad lönsamhet, inte fina tankar om framtiden.
Vissa säljare ser och behandlar deras företag som deras bebis. De anser den vara unik, och ovärderlig. Säljarna har lagt ner blod, svett och tårar, och många helger på kontoret när de missat att göra saker med familjen. Detta är tid som de offrat för företagets skull. Köparna kommer fortfarande dock endast att betala för den påvisade eller bevisade lönsamheten, samt tillgångarna. Köparna kommer inte att betala för vad säljaren gått igenom emotionellt.

Köpare tror:
Att det är bekymmersfritt att starta sin egen verksamhet från grunden istället. Det behöver inte vara felaktigt per definition, men det är mycket uppförsbacke med nästan allt och tar förmodligen längre tid än vad de tror att komma igång ordentligt, samt att bli lönsamma.
Köpare brukar ofta missa värdet med skalfördelar. Det är otroligt värdefullt att dela upp sina overheadkostnader på flera enheter, kunder, eller annat. Rent tekniskt så behöver man inte ens vara i samma bransch för att man ska kunna dra nytta av skalfördelarna. Leverantörer och B2B-kunder kan man få bra nytta av, i termer av skalfördelar.
Köpare är inte alltid medvetna om deras starka förhandlingsstyrka vid bordet. Säljarna sitter väldigt sällan på de bra korten, utan det är det nästan alltid köparna som gör. Det finns också stort förhandlingsutrymme i alla affärer, till skillnad från vad de kanske är vana vid när de förhandlar avtal. Det skall dock påpekas att det är djungelns lag som gäller inom transaktioner av företag. De mest attraktiva företagen kan fortfarande få flera köpare på kroken utan att annonsera, medan många företag som annonseras aldrig säljs. Du som köpare av ett företag behöver sällan vara orolig för att säljaren ska ha flera potentiella köpare. Det är en taktik som de ofta använder sig av för att sätta press på situationen i vissa branscher. Jag menar att man ska syna bluffen, om din magkänsla säger dig att så är fallet. Dessutom så ska man inte göra affärer med den typen av folk som hittar på ”fake scarcity”.

Hur värderra ett nystartat företag (tech startup)
Värdering av företag, innehåller generellt en viss mängd spekulation, men inte på nivån av tech startups. Att värdera företag inom tech startup-världen kan vara spännande, men det är desto värre spekulativt, kanske för spekulativt för att man ens ska kunna kalla det för en värdering. Spekulation är nog ett bättre ordval. Man kan inte riktigt värdera det som ett vanligt företag, då tech startups i princip alltid saknar både lönsamhet och tillgångar, det enda de har är enorm potential. Trots denna nyss nämnda potentialen så är det enormt många av dem som ”crash and burn”, och professionella investerare är ofta väl medvetna om riskerna de tar.

I dessa startup-värderingar, så bör man rimligen dela in dem i olika steg

Steg 1: Endast idé om vad företag skall göra
Steg 2: Aktiebolagets registreras, man skriver marknadsplan, gör en budget etc
Steg 3: Man skaffar kontor, börjar rekrytera osv
Steg 4, Försäljningen börjar
Steg 5, Tillväxtstadie

Under steg 1, så finns det i princip inget värde i företaget, och investerare är sällan intresserade av att engagera sig.

Under steg 2, så får man ofta sin första investering, ibland kallas det även för serie A. Risken är fortfarande enormt hög, och investerare förväntar sig ganska mycket, för ganska lite av vad företaget kan bli i framtiden. Även om det är vackert med framgångssagor, så är det tyvärr inte speciellt statistiskt troligt att företaget kommer lyckas, i alla fall än så länge. De företag som lyckas riktigt bra, för helt enkelt ”betala” för de företag som inte lyckas, ungefär på samma sätt som du betalar din försäkring och pengarrna går till att betala för de som t.ex. krockar med bilen. Det är svårt för tech startups att lyckas när de är så pass unga och många investerare är ännu inte intresserade.

Under steg 3. så blir fler och fler investerare intresserade, och troligen gör man en serie B. Det börjar numera se ut och fungera som ett företag, och den dagliga verksamheten börjar starta lite försiktigt. Om man gör en jämförelse med Formel 1, så står nu bilarna på banan med motorerna på tomgång. Det är också i just det tredje steget som de flesta startups får sin första investering.

Under steg 4, så startar försäljningen. Företagets värdering har nu hunnit öka ordendligt sedan serie A. Nu får man kunder och sin första årsredovisningen osv. Däremot så brukar sällan siffrorna i den motsvara vad man kanske kan förvänta sig när man jämför värderingen, med vilka siffror som man förväntar sig hos ett konventionellt företag. Man kan även definiera detta steget som ”proof of concept”. När man bevisat sig på marknaden, så behöver inte längre grundarna jaga investerare så desperat som de troligen gjort i början. Nu börjar investerare istället kontakta dem. Vinden vänder.

Under steg 5, nu är försäljningen i tillväxt-steget. Man behöver inte längre betrakta företaget som ett tech start-up, utan bara ett vanligt tech-företag. Man har lyckats ta sig förbi de svåra första stegen. Nu är man istället ett vanligt tech-företag och skall då även värderas precis som ett vanligt tech-företag, vilket dock inte är att jämföra med ett konventionellt ”vanligt” företag.

Värdera företag gratis

Det finns flertalet möjligheter att få gratis värdering av sitt företag. Det enklaste är de sidor på internet som erbjuder det. Vissa företagasmäklare i Sverige och i UK erbjuder det också gratis. Tyvärr så får man lite vad men betalar för, men visst kan det vara intressant att testa om det ändå är gratis, åtminstone om det är ett väldigt litet företag där inga komplikationer finns för värderingen. Man brukar dock ofta få vad man betalar för, vissa undantag kan dock finnas om man köper en någon leverantör som är väldigt tyngd av sin overhead. Ett annat undantag kan vara en leverantör som lägger alla sina resurser på att skapa illusionen att det gjort ett komplett arbete när så kanske ej varit fallet. Det är som vanligast med onlinevärderingar i USA, men inte heller ovanligt med onlinevärderingar i Sverige. Information som inte är unik för dig, har inget värde för dig.

Värdera företag mall

En mall för att värdera företag kan vara en intressant utgångspunkt, men den är sällan ett alternativ som kan ersätta en normalisering av årsredovsningen. I fallet med start-ups, då det inte finns någon årsredovisning att normalisera. I de fallen matar man bara in siffrorna i mallen, och får ut ett slutvärde länst ned. Det är såklart något spekulativt. Det är ganska många inkubatorer för start-ups i främst London och Kalifornien som kontaktar Nielsen Valuation Group med olika mallar och ger oss förfrågningar om olika samarbeten. Det är givetvis smickrande, men tyvärr så blir sådana värderingar för spekulativa. Att värdera ett vanligt konventionellt företag är tillräckligt spekulativt, och pre revenue start-ups, är snarare att definiera som endast spekulation. Man bör undvika att använda ordet värdering i ett sådant sammanhang. Det som påverkar en riktig värdering mest, är normaliseringen av årsredovisningen, alltså vad som ska fastställas vara representativt på simpel svenska.

Värdera företag excel

Alla värderingar av företag utgår från någon slags kalkyl, som görs i något slags program, alternativt med penna och papper och man är gammaldags. Excel är det vanligaste alternativet, men det går även att använda andra program. Det viktiga att ta med sig här, är inte vilken mjukvara man använder, utan att man gör en riktigt normalisering av årsredovisningen. Att väga mellan olika bokslutsår i excel må se avancerat ut, men är varken svårt eller ens speciellt bra, i termer av ett väl utfört arbete. När man använder sig av mallar i excel, så tar man oftast genvägar. Själva slutkalkylen i en värdering av ett föreag är väldigt simpel och kräver ingen avancerad matematik. Där kompetensen och tiden krävs, är normaliseringen, och det är något mindre matematiskt, och istället något mer empiriskt. Alltså man ska ta hänsyn alla ”saker” i ”verkligheten” i brist på bättre ordval.

Värdera företag nyckeltal

Olika nyckeltal fyller olika funktioner när man värderar företag. Några av dem bör vägas in betydligt högre än vissa andra. Nettovinsten är det enskilt viktigaste nyckeltalet, förljt av tillgångarnas värde. Omsättning, täckningsbidrag, och andra nyckeltal är fortfarande viktiga, men man kan dra en referens till 80/20 regeln, där de sistnämnda platsar in i kategorin med 20%. De sistnämnda går också att manipulera relativt lätt, framför allt täckningsbidragret och täckningsgraden går att justera genom att välja vad som är med, vs vad som inte är med i kalkylen.

Värdera företag exempel

Om exempel på hur en företagsvärdering ser ut, så kontakta oss gärna för att det skickat till er. Som utgångspunkt så är alla värderingar sekretess-belagda, men vi har vissa som vi kan visa upp ändå. Det gäller främst från tvistemål när informationen är publikt tillgänlig, eller de värderingar där vi fått tillåtelse att använda dem som exempel. När man tittar på och jämför olika värderingar, så är det viktigt att komma ihåg vilka delar av värderingen som bara är standardiserad, och vilka delar som är unik för varje enskild värdering. Det finns tyvärr många i branschen som är duktiga på att påvisa att de gör ett bra jobb, men där lite till ingen av information faktiskt är unik föt dig, och därmed inte har något värde varken för dig, ditt företag eller transaktionen i fråga.

Värdera företag modeller
Standardiserade modeller, så som i excel, och online, och kalkylatorer, skall man vara försiktig när man använder. Fyrkantighet och normaliseringen av årsredovsningen skär sig tyvärr ganska hårt. Det är bättre att lägga fokusen på vilka metoder man använder för värderingen. Själva slutkalkylen behöver inte vara speciellt komplicerad. En jämförelse kan göras med lackering av en bil. Den tunga arbetsinsatsen är förarbetet, medans den slutliga lackeringen är förhållandevis snabb. Däremot så kan den aldrig bli bra, om förarbetet inte är välutfört.

Värdera onoterade bolag

Företag som är noterade på börsen behöver inte värderas, för man har ju redan tradinghistoriken. Värdering av onoterade företag är något annorlunda. Jag hade ett tvistemål (lawsuit) i High Court of Justice, London där min motpart var ett av de större corporate finance-företagen i Storbritannien. De hävdade att ”private company discount” borde ligga på mellan 35% till 45%. Jag är beredd att hålla med dem om detta. Just detta tvistemålet handlade dock om ett betydligt mindre företag, som aldrig skulle kunna noteras på börsen i både dess nuvarande och dåtida storlek. Därmed så går det inte att applicera en ”private company discount” på ett företag som ändå kan inte noteras på någon börshandelsplats. Mindre företag får mindre multiplar. Däremot företag i likvärdig storlek, kan absolut få en ”private company discount” i just den storleken som min motpart nämnde. Detta beror på att aktierna i ett noterat företag är betydligt mer likvida, alltså lätta att sälja på simpel svenska.

Värdera företag vid försäljning

Det finns många som erbjuder tjänster inom värdering av företag. Vissa är partiska, medans vissa andra är opartiska. Det är upp till varje enskild företagare att själv välja vem man har förtroende för. Försäljning av företag är en komplicerad process, och att just ha tillgång till en oberoende rådgivare som utför värderingen kan tänkas vara ett gott råd. Partisk råd, bör man rimligen ta med en nypa salt, då det kan tänkas finnas andra intressen bakom, så som engagement fees och retainers. Dessutom så skall en normalisering vara just en normalisering, inte bara att ”räkna av alla de kostnader som företagt haft under året”, då detta givetvis blir missvisande. Allra helst så bör rådgivaren ha en antikorruptionspolicy, så att det inte går att tolka som något annat än att rådgivaren är just opartisk. Det får inte lämnas utrymme för någon annan tolkning.

Värdera företag kalkylator

Det finns gott om gratis kalkylatorer på internet som man kan använda. Dessvärre så går det inte att normalisera årsredovisningen i en sådan kalkylator, och det är sällan så att kalkylkatorn vet vilken bransch ditt företag befinner sig i. Det kan vara dock vara roligt ändå, att leka med siffrorna och se vad man kommer fram till. Med det sagt så bör man kanske inte grunda sitt livs största transaktion på en gratis kalkylator på internet, om man inte vill det förstås. Att värdera företag kräver kombinationen av kompetens och tid, om det ska bli rätt gjort.

Företagsvärdering är processen av att genomföra en bedömning av det mest troliga värdet på bolaget i transaktionen, när båda parterna är lika motiverade slutföra transkationen. En kvalificerad värdering av ett företag skall vara enligt principen av intrinsic value, och innehålla en opartisk normalisering av årsredovisningen. Slutkalkylen i en bolagsvärdering är en relativt snabb och enkel process, vilket ofta är det enda man får när man beställer onlinevärderingar utan platsbesök. Just denna processen av att normalisera årsredovisningen samt även att väga och vikta samman flera värderingsmetoder är vad som kräver mest tid och kompetens av företagsvärderaren. Normaliseringen av årsredovisningen är ofta vad som påverkar företagsvärderingen mest. Att värdera företaget, ger endast ett mervärde och fyller endast sin funktion om den är opartisk och oberoende.

De värderingsmetoder som är vanligast när man värderar bolag är; marknadsvärderingsmetoden, avkastningsvärderingsmetoden och substansvärderingsmetoden. Alla dessa har sina styrkor och svagheter, samt sina egna underkategorier. Ingen värderingsmetod är dock ensamt tillräckligt komplett, för att kunna värdera ett företag,

Marknadsvärderingsmetoden tar vanligen inte tillräcklig hänsyn till varken lönsamheten eller tillgångar, vilket är det mest centrala vid en värdering av ett företag, därmed så blir resultat sällan enligt intrinsic value.

Avkastningsvärderingsmetoden tar inte hänsyn till företagets tillgångar, vilket medför att företag med stora tillgångar får felaktiga värderingar. Även företag med dålig lönsamhet, kan få felaktiga värderingar.

Substansvärderingsmetoden tar inte hänsyn till lönsamheten, vilket medför att företag utan större tillgångar får felaktiga värderingar. Även bolag som är väldigt lönsamma, kan få felaktiga värderingar.

Funderar du på ett billigare alternativ eller till och med göra värderingen själv?
Inget stoppar dig, men...

Du riskerar att förlora i domstol, om värderingen inte är vattentät.

Du riskerar att aldrig lösa konflikten, vilket kan skada relationen med din motpart.

Du riskerar att bli förd bakom ljuset när du köper in eller ut dig från ditt delägarskap.

Berätta för oss om dina behov av företagsvärdering

Vänligen notera att vi inte åtar oss alla uppdrag. Vi applicerar en viss selektivitet.

´
´