Olika metoder inom företagsvärdering

Metoder inom företagsvärdering

Det finns tre stycken huvudkategorier för värdering av bolag, samt flertalet underkategorier till dem. Utöver det så finns det flertalet mindre metoder inom företagsvärdering som sällan används. Vissa av dem kan man argumentera för att de inte är värderingsmetoder utan snarare avkastningskrav från institutionella investerare.

  • Avkastningsvärderingsmetoden fokuserar på avkastning
  • Kassaflödesmetoden fokuserar på kassaflöde
  • Substansvärderingsmetoden fokuserar på tillgångar
  • Marknadsvärderingsmetoden fokuserar på tidigare försäljningar

Avkastningsvärderingssmetoden

Att värdera företag på avkastning är det allra vanligaste sättet, av alla metoder. Det finns även flertalet underkategorier, varav vi kommer gå igenom den vanligaste av dem, vilket är diskonterat kassaflöde.

Avkastningsvärderingsmetoden kan man ibland kalla för kapitalisering av intäkter. Det uttrycket används dock främst på större företag och låter dessutom dåligt när man direktöversätter det.

En cap rate kan vara t.ex. 25% vilket betyder att investeringen betalat av sig på 4 år. Angående mindre företag så brukar man istället säga vinstmultipel.

Diskonterade kassaflödesmetoden

Diskonterade kassaflödesmetoden är del av de inkomstbaserade värderingsmetoderna. Den kalkylerar värdet på företaget genom att räkna på nuvärdet av framtida avkastningar, samt ett slutvärde. Detta görs med hjälp av en diskoteringsränta, och man måste också projektera framtida kassaflöde, vilket är väldigt spekulativt.

Gör man en företagsvärdering enligt den diskonterade kassaflödesmetoden på en något mer avancerad nivå, så väger man ibland in risken med kassaflödet. Oavsett vilket, så är denna värderingsmetoden väldigt sårbar för om verkligheten skulle avvika från projekteringarna, och projekteringar har ofta svårt att förutse framtida kassaflöde, flera år framåt.

Nettokassaflödet diskonteras sedan med en ränta, för att fastställa dess nutida värde. Räntan ska vara riskanpassad, vilket på simpel svenska betyder att investeringar med hög risk, så som startups, skall ha höga räntor, och investeringar med låg risk, så som fastigheter, skall ha låg ränta. Jag personligen använder väldigt sällan den diskonterade kassaflödesmetoden då jag tycker att den är för ”projection heavy” och förlitar sig för mycket på spekulationer om framtida vinst. Visserligen så kan man argumentera för att all företagsvärdering innehåller spekulation, och det är sant, men med DCF så menar jag att det helt enkelt blir för mycket spekulation.

Företagsvärderingar baserade på substans eller tillgångar

Denna värderingsmetod, vanligen mest känd som substansvärderingsmetoden på svenska, eller the asset approach på engelska. Översimplifierad så motsvarar den nuvärdet på tillgångarna, minus skulderna. Det finns vissa variationer på värderingar som är baserade på substans.

Felaktigt att inte räkna med skulder

Jag menar att det är felaktigt att inte räkna med skulderna, och det är alla i branschen överens om. Vid något enstaka tillfälle så kan man endast räkna med tillgångarna utan skulderna, men det är ofta i fall när man försöker vilseleda någon i en tvistig situation. Ingen seriös företagsvärdering går till på det sättet.

Ett annat sätt att försöka vilseleda någon i en tvistig situation, med en tillgångsbaserad värderingsmetod, är att ange försäljningsvärdet på lagret, istället för inköpsvärdet. Detta är felaktigt i 100% av situationerna, och det finns ingen situation när det är korrekt. Det bryter mot alla slags principer, regler och lagar inom redovisningen i alla länder som jag känner till.

Redovisningsprinciper

Det finns 2 st redovisningsprinciper som är värda att nämnas i sammanhanget, och det är LIFO och FIFO, vilka står för:

Last in, first out

First in, first out.

Det är en del av normaliseringsprocessen, att fastställa vilken som ska användas i företagsvärderingen. Det är främst när man en ett riktigt gammalt och inaktuellt lager, med produkter som inte längre säljs, alternativt att stora prisjusteringar skett på varulagret. Just nu t.ex. så är prisbilden på timmer, väldigt lustig, vilket beror på att många har valt att börja bygga altaner och annat, när de haft tid över som spenderats hemma, i pandemins spår. Har man bra snurr på lagret, så är LIFO självjusterande.

Det finns även en flexibilitet inom de tillgångsbaserade värderingsmetoderna. Dessa definieras ofta som substansvärderingsmetoden vs likvidationsvärderingsmetoden. Skillnaden är att en ”lack of marketability” discount appliceras på den sistnämnda. Det är bl.a för företag som gått i konkurs.

Eget kapital en översimplifiering

Bokvärde eller eget kapital är en annan översimplifiering av en företagsvärdering. Jag menar att det inte är en riktig företagsvärdering att kalla eget kapital för en företagsvärdering.

Immateriella tillgångar räknas sällan med i substansvärderingar, och när de gör det, så är det sällan till dess marknadsvärde. Det är väldigt sällan som man ser R&D på balansräkningen, även om det händer.

Marknadsvärderingsmetoden och dess underkategorier

Denna värderingsmetodens huvudfokus är föregående transaktioner av andra företag som anses likvärdiga i sammanhanget. Precis som det låter, så lämnas det stort utrymme för egen tolkning av vad som är jämförbart i sammanhanget.

Någon som är partisk drar gärna paralleller till andra företag som skulle påverka värderingen till sin egen fördel. Detta är varför en företagsvärdering inte tillför någon trovärdighet om den inte är opartisk. Detta tål att upprepas, eftersom många värderingar av bolag som syns på olika ställen, som marknadsplatser, ofta är just partiska. De bör därmed jämställas med ”svaret du får när du frågar en försäljare om kvaliteten på sin produkt”.

Ett bra mått i teorin

I teorin är dock marknadsvärderingsmetoden ett mycket bra val, eftersom föregående transaktioner i sin största helhet är ett bra mått. Det ligger ”ännu närmare pengarna” än vad övriga värderingsmetoder ligger. Att ligga ”så nära pengarna” som möjligt, då refererar vi givetvis till transaktionen av företaget. Avkastningen skulle man kunna beskriva som att det fortfarande handlar om pengar. Detta måttet ligger nära transaktionen av företaget, men ändå ett steg ifrån det, i brist på bättre ordval.

Due diligence under och efter en företagsvärdering

En företagsvärdering innehåller inte någon due diligence, men däremot så innehåller den ofta vad jag skulle vilja beskriva som en ”light version” av en due diligence.

Vad är due diligence?

Kortfattat, så är due diligence en riskgenomgång av företaget, för att hitta olika slags risker. Processen är även ämnad åt att bekräfta vad säljaren påstår om företaget. En due diligence får aldrig, jag repeterar, aldrig, utföras av säljaren. Då saknar den värde, på samma sätt som en företagsvärdering inte heller får utföras av säljaren.

Due diligence skall ge en komplett inblick i företaget, innan transaktionen sker. Ibland avtalar man om handpenning och exclusionary clauses, innan man går in i en due diligence. Detta beror främst på, vem som har störst anledning att lita, eller att inte lita på motparten.

Exclusionary clause vid uppköp av mindre bolag

När välkända större företag köper upp mindre bolag, så är det i princip alltid standard med en exclusionary clause. Det betyder att säljaren inte får föra diskussion med andra potentiella köpare under den tidsperiod. Detta beror på två saker, vilka är:

1, För att de större företaget inte ska slösa sina resurser. Due diligence kan vara väldigt dyrt, speciellt om man gör det ordentligt, vilket större företag alltid gör. Jag vågar till och med påstå att det är ett stort misstag att inte göra det ordentligt.

2, För att intresse av ett välkänt företag, att köpa upp ett startup, kan skapa intresse från konkurrerande investorer att vilja köpa samma bolag. T.ex. i Shark Tank, (TV-programmet) så har alla investorer det som standard, att de som pitchar, måste skriva på ett exclusionary avtal, direkt efter att dealen har gjorts, för att förhindra att de springer runt och försöker trissa upp priset, med all gratis publicitet de fått.

Företagsvärdering i bodelning

Företagsvärdering behövs i bodelning, vid t.ex. skilsmässor, dödsfall, arv och andra situationer. Dessa kan vara extra känsliga, eftersom det handlar om familjerelationer. Ett av de mer känsliga fallen, kan beskrivas enligt nedan. Nielsen Valuation Group har haft flera sådana fall.

Familjeföretag där några av barnen arbetar i företaget, medans några andra inte gör det. Det är framför allt vanligt att sönerna tar över typiska manliga företag från sina föräldrar, och att döttrarna då inte vill arbeta i företaget. Det kan t.ex. vara företag med tungt fysiskt arbete. I moderna tider så börjar en del tjejer med sådant också, och i vissa andra fall så hittar man andra jobb till döttrarna, så som inom revision eller HR-roller inom företaget.

Konflikter kan uppstå vid överlåtelse av företag

Det som gör sådana här situationer känsliga är för att när grundaren av företaget börjar närma sig pensionen, så vill han ibland ge bort företaget till dem som hjälpt han bygga upp det, vilket skulle kunna vara sönerna. Givetvis kan det lika gärna vara tvärtom med ett typiskt kvinnligt företag, eller ett företag utan tydliga könsroller. Detta är bara ett exempel.

De flesta företag har inte tydliga könsroller, men det är just när det finns tydliga könsroller, då sönerna ofta kan vara inblandade i företaget från väldigt ung ålder, och där det då kan anses motiverat att ge dem en större del av företaget, än de som inte hjälpt till att bygga upp företaget. Detta kan vara mindre av ett problem i företag utan tydliga könsroller, då barnen lättare kan involveras likvärdigt.

Vad gäller?

När den snart pensionerade företagaren skall ge bort företaget, så uppstår det väldigt lätt konflikter, då de som inte varit delaktiga i företaget ibland kan anse sig ha rätt till Kuggfrågan är, vad gäller?

* Om den snart pensionerade företagaren avlider, så har de rätt till lika andelar i företaget

* Om den snart pensionerade företagen endast pensionerar sig, så har han rätt att ge bort andelar av företaget (aktier) eller hela företaget till vem han vill. Men om de anses ske under marknadspris för ett sådant företag, så kan de få skattekonsekvenser för den som ”får ett företag gratis”.

Hur löser man situationen?

Frågan kvarstår: hur löser man detta så att det blir rätt juridiskt, och så att man samtidigt undviker konflikter?

Det bästa sättet att lösa det på, är att föra en transparent konversation med alla inblandade parter, Det må vara lättare sagt än gjort, men vad man än gör, så brukar detta lösa nästan alla problem. Däremot för att lösa problemet, rent juridiskt och skattemässigt, så är det bättre att från tidig ålder börja betala sönerna när de hjälper till i företaget, även om man kanske skulle kunna anse att de borde göra det gratis, så är det bättre att ”ge reward” för det tidigt, för detta undviker komplicerade situationer senare, när de potentiellt kan känna sig lurade.

Förbered er i tid

Inkomstskatt och arbetsgivaravgifter är visserligen betydligt högre än vinstskatt. Vill man lösa detta, så rekommenderar jag att istället för att ge dem lön, att då ge dem aktier i företaget, alternativt löften om framtida aktier (i termer av börsnoterade bolag så kallas detta för optioner, men den termen användas sällan för privata bolag).

Om man då har gamla avtal, med ”optioner” där man utlovas aktier i utbyte mot arbete, så är det min uppfattning, att detta lättare accepteras av de andra syskonen. Så, förbered er i tid. Kom inte sista minuten och ge en ojämn fördelning, även om en ojämn fördelning kan vara det rättvisa i sammanhanget.

Funderar du på ett billigare alternativ eller till och med göra värderingen själv?
Inget stoppar dig, men...

Du riskerar att förlora i domstol, om värderingen inte är vattentät.

Du riskerar att aldrig lösa konflikten, vilket kan skada relationen med din motpart.

Du riskerar att bli förd bakom ljuset när du köper in eller ut dig från ditt delägarskap.

Berätta för oss hur vi kan hjälpa dig, och få 30 min inledande konsultation

Vi besvarar 90% av förfrågningarna inom 2h. Du blir bara kontaktad en gång, vi har inga nyhetsbrev eller kundundersökningar. Vår prisnivå är ca hälften av vad de fyra stora kostar.

´
´