Att göra en due diligence handlar om att undersöka ett företag noga för att ta reda på vad som händer ”under huven”. Ofta är det något man gör i samband med företagsförvärv.
Finns det falska transaktioner, dåliga fordringar eller brister i redovisningen? Har företaget alla nödvändiga licenser och har det tillgång till de materiella tillgångar som finns angivna?
Det är bara några av de saker som en företagsbesiktning kan uppdaga.
I teorin är det lätt att bocka för en checklista, men i praktiken finns många fallgropar som är bäst att undvika. I varje fall om du vill ha ett bra underlag för ditt beslut.
I denna artikel går vi igenom sju vanliga misstag vid en due diligence.
1. Besiktningsmannen missar viktiga detaljer
Det förmodligen vanligaste misstaget är att besiktningsmannen missar att uppmärksamma viktiga detaljer i samband med en företagsbesiktning.
Vanligtvis beror det på att den som utför besiktningen inte har tillräckligt bra rutiner för att upptäcka eventuella konstigheter. Det kan också vara en fråga om erfarenhet. Tyvärr förekommer även slarv i branschen.
För att undvika detta misstag är det viktigt att anlita en expert med lång erfarenhet. Denne arbetar metodiskt utifrån ett väl definierat protokoll, som är anpassat för varje enskilt besiktningstillfälle.
2. Du betalar för due diligence du inte behöver
Tyvärr händer det alldeles för många gånger att man betalar för en due diligence som är mer omfattande än vad som behövs. Alla företag är unika och varje företagstransaktion är ett eget case. Därför finns det inte någon bra ”one size fits all” inom företagsbesiktningar.
”Tallriksmodellen”, som vi också kan kalla den, kan innehålla en bit finansiell, en del kommersiell, en bit juridisk och lite teknisk företagsbesiktning. Denna smakliga måltid motsvarar dessvärre sällan de verkliga behov av genomsyn som behövs. Ibland behövs mycket finansiell due diligence men inte juridisk. Eller vice versa.
Det som händer då är att den som köper en företagsbesiktning betalar onödigt mycket för att få insikt i aspekter som inte är relevanta i det givna läget. Den som säljer tjänsterna tjänar givetvis på det men kunden får betala med pengar som hade kunnat användas till annat.
3. Säljarens affärshemligheter avslöjas
En bra due diligence ger onekligen en god insikt i ett företags verksamhet – det är själva syftet. Men en av de största riskerna för säljaren är samtidigt att undersökningen avslöjar alldeles för mycket, att den potentiella köparen får insikt i företagshemligheter.
I slutändan kanske det inte blir någon affär och då kan intressenten utnyttja informationen till sin fördel, exempelvis i den egna verksamheten.
För att undvika detta misstag är det vanligt med ett Letter of Intent (avsiktsförklaring), kontrakt eller överenskommelser. Delvis går det även att reglera genom garantier.